Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frukt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Färgning
129
olysaltets losning i den ihåliga
kanal, som finnes i bomullsfibern, och
deri sker sedan utfällning af
blykromat. Ett annat sätt består i
att låta tyget impregneras med en
lösning, som vid oxidation ger
upphof till olösligt färgämne, t. ex.
med ferrocyanvätesyra, som vid
oxidation ger berlinblått, eller med
indigohvitt, som vid oxidation ger
indigoblått. I många fall sker en
sådan oxidation genom
upphängning i ang- och luftbad, i andra
fall med tillhjälp af
oxidationsmedel, såsom kaliumdikromat,
kaliumklorat och kopparvitriol, t. ex. vid
färgning med blåholz, kateku och
■anilinsvart. Genom särskild
pre-parering, s. k. betning, kan man
göra fibern mottaglig för färgämnen.
Betningsmedlen utgöras i allmänhet
af lösningar utaf vissa metallsalter,
nr hvilka man i tygets fibrer
utfäller hydrat. Lerjords-, tenn- och
järnsalter äro oftast använda, hälst
ättiksyrade salter, eller salter med
baser, t. ex. tennoxid-natron och
lerjord-natron. De betade tygerna
kunna sedan uppvärmas och torkas,
så att ättiksyran afdunstar eller
luftens kolsyra med natronsalterna
bildar natriumkarbonat och hydrat
•eller luftens syre oxiderar
järnoxi-dulsalterna, så att järnoxidhydrat
bildas. Derefter tvättas det betade
tyget, för aflägsnande af öfverskott
af beta, och utfärgas i färgbadet,
hvarvid de med tygen
inkorporerade hydraten på sig utfälla
färgämnena. Betningen afser ej blott
att fixera färgen, utan man kan
genom användning af olika betor i
hög grad modifiera färgen. Så ger
t. ex. alizarin med lerjordsbeta röda,
med järnoxidbeta violetta, med
kromoxidbeta bruna eller svarta
färgtoner. Den äkta turkiskt röda
färgen frambringas på bomullstyger,
Cleve. Kem. Lex.
som betats med lerjordsalt, sedan
de förut undergått en mycket
omständlig betning i kogödselbad med
olja och derefter i garfämnelösning.
De betade och färgade tygerna
undergå ofta en ny operation, oenämd
skoning eller avivering, som
modifierar färgen. Denna operation
består dels i tvättning med tvålbad,
som aflägsnar vissa störande
färgämnen, och dels i behandling med
tennsalter, genom hvilka en del af
baserna i betan utbytes mot
tennoxid. Slutligen uttvättas tyget noga
och Upphänges i torkrum, med
ånga upphettade till ungefär 70°.
Vid tryckning af tyger måste ofta
betmedel användas. Man kan
dervid trycka på tyget en blandning af
färgämne och betmedel, hvarefter
tyget upphettas i ånga, ett
förfarande som isynnerhet användes vid
tryckning med alizarin och som fått
stor tillämpning i tryckerierna. I
några fall tryckas tygerna med
betmedel och utfärgas derpå i färgbad,
hvarvid färgen fästes endast på de
betade ställena. I andra fall, då
man önskar skydda vissa partier af
tygerna från färgning, trycker man
på dem vissa ämnen, reservager, som
ej tillåta färgen att der fästa sig.
Så t. ex. användes vid utfärgning
med indigokyp en blandning af
kopparvitriol eller spanskgröna och
zinkvitriol med piplera och gummi.
När det så tryckta tyget kommeri
den alkaliska kypen, uppstår
kop-paroxidhydrat, som af indigohvitt
reduceras till kopparoxidul,
hvarvid samtidigt olösligt indigoblått
utfälles i reservagen. Ett annat
sätt att hindra utfärgning på vissa
partier af tyget består deri, att man
på dessa partier aflägsnar
betningsmedlet, innan utfärgning sker.
Detta sker medelst s. k. etsbetor,
vanligen syror, som ej angripa fi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
