Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är okändt och sönderdelas alltid
i vatten och anhydrid. Den
förhåller sig i sina salter, karbonat,
som en tvåbasisk syra, men man
känner i den organiska kemien
några eterarter, hvilka tvinga till
antagandet af äfven fyrbasisk
kolsyra. Hydraten till kolsyra skulle
derför, om de funnes, motsvara
formlerna C(OH)4 och CO(OH)2.
Kolsyrad ammoniak. Se
Ammoniumkarbonat.
Kolväte, Hydrokarbur. Kol och
väte gifva med hvarandra snart
sagdt otaligt många föreningar, af
hvilka flere i naturen förekomma i
bergolja och i växternas flyktiga
oljor. De bildas vid torr
destillation af organiska ämnen och äfven
vid förruttnelse. Blott ett enda
kolväte, acetylén, C2H2, erhålles
genom direkt förening af
beståndsdelarna, om gaskol medelst en
kraftig elektrisk ström upphettas i
vätgas; men af acetylén kan genom
förening med väte erhållas etylén,
C2H4, och genom förtätning af
flere molekyler acetylén, vid
upphettning till stark rödglödgning,
benzol C6H6 och styrol C8H8.
Genom inverkan af hög temperatur
på benzol bildas äfven, under
frigörande af väte, kolvätet difenyl,
C12H10, och genom glödgning af
benzol och etylén uppstå naftalin
och fritt väte. På analogt sätt
kunna af benzol, etylén och
acetylén, genom inverkan af hetta
ensamt, många andra kolväten bildas,
hvilket är af vigt för den organiska
syntésen, ty organiska ämnen kunna
i själfva verket anses som kolväten,
i hvilka vätet till en del blifvit
ersatt af radikaler. Kolvätena äro
hvarandra högst olika till både
kemiska pch fysiska egenskaper.
Enligt sammansättningen kunna de
ordnas i homologa serier. Den första
serien, som utgöres endast af fullt
mättade kolväten, d. v. s. sådana som
innehålla så mycket väte som kolet
kan binda, har den allmänna
formeln CnH2n+2 och benämnes
efter första leden, CH4 eller
sumpgas, sumpgasserien eller, emedan de
äro ytterst indifferenta ämnen,
paraffiner (af lat. parum, föga, och affinis
slägt). Den andra serien, CnH2n,
utgöres af omättade, sinsemellan
polymeriska kolväten och
tvåatomiga radikaler. Dessa kolväten
kallas olefiner. Efter första leden,
C2H4, oljebildande gas eller
etylén, benämnes deras serie: den
oljebildande gasens serie. Den tredje
serien, CnH2n–2, kallas efter första
leden acetylénserien. Den utgöres
af starkt omättade kolväten,
två- till fyratomiga radikaler. Den första
seriens kolväten förenas icke med
brom eller klor, men kunna med
klor gifva klorväte och
substitutionsprodukter. Den andra seriens
kolväten förenas direkt med brom och
klor till eterarter, t. ex. C2H4Br2
och C2H4Cl2 (»den oljebildande
gasens olja»). Acetylénseriens
kolväten förenas äfven med saltbildare,
ofta under häftig reaktion. En del
af dessa kolväten gifva fällningar
med ammoniaklösningar af
silfversalter eller kopparklorur. De första
lederna i dessa serier äro gaser, de
följande mer eller mindre flyktiga
vätskor, de sista fasta, kristalliserande
kroppar. Af serien CnH2n–4
finnas i växtriket en mängd isomeriska
kolväten, C10H16, och polymeriska
modifikationer deraf. De kallas
terpéner eller kamféner. Till dem
höra terpentinoljan, citronoljan,
kautsjuk och guttaperka. Första
leden i följande serie, CnH2n–6,
är benzol, C6H6, modersubstansen
för de aromatiska föreningarna.
Alla vätefattigare kolväten kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
