- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
248

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference, Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lerjord ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248

Linolja—Lod

deldok är äfven ett slags liniment,
som beredes af tvål, kamfer, sprit
och ammoniak med tillsats af
timjan- och rosmarinolja. Det är en
lättsmältlig, opaliserande massa.

Linolja, fet, torkande olja af
fröna af lin, Linum usitatissimum
(20—28 %), är gul, med ljusare eller
mörkare färgton, samt tämligen
tjockflytande, har egendomlig lukt,
stelnar vid —34° och torkar i
luften genom Syreabsorption till en
genomskinlig fernissa. Torkningen
påskyndas, om oljan först kokas
med blyoxid eller blandas med
man-ganborat (xerotin). Linoljan utgöres
af glycerider till stearin-,
palmitin-och linoljsyra. Kokas den med
svafvel, fås den produkt, som
kallas svafvelbalsam. Linolja användes
till oljefärg, fernissa och
boktryckaresvärta. Skakas oljan med sin
lika vol. kalkvatten, erhålles en
emulsion, som användes till omslag
på brännsår.

Linoljsyra, hvars glycerid
förekommer i linolja och andra
torkande oljor, har sammansättningen
C16H2802, liknar oljsyra, men
tjocknar i luften och intorkar till
en seg massa. Den ger icke
elai-dinsyra med salpetersyrlighet.

Liquor, vätska. — L. ammönii
cäustici, kaustik ammoniak; L. ferri
acetici, lösning af järnacetat; L. ferri
sesquichloräti, lösning af järnklorid;
L. kali hypochlorösi, eau de javelle;
L. kali sUtcici, kalivattenglas.

Litha’rgyrum, blyglete, blyoxid
(se d. o.)

Lltion, litiums oxid och
litium-hydrat. Oxiden är en gulhvit
massa, som erhålles genom metallens
förbränning i syrgas; hydratet är
lösligt och kaustikt. Lition ger
med syror salter, som äro färglösa
och i vatten lösliga. Karbonatet

och fosfatet äro dock svårlösliga.
Karbonatet är ett hvitt pulver, som
användes till mineralvatten.
Sulfatet och några andra salter
användas i medicin. — Priset är 15 kr.
pr kilo för litiumkarbonat.

Litium, ett till alkalimetallerna
hörande, af Arfvedson 1817
upptäckt grundämne, som i förening
med syre förekommer sparsamt, men
allmänt, utbredt i naturen. Det
träffas som beståndsdel i flere
mineral (deraf namnet, härledt af grek.
lithos, sten), i mineralvatten,
växtaska m. m. Metallen, som
erhållits genom elektrolys af smältande
klorid, är silfverhvit och anlöper
ögonblickligen i luften, smpt 180°,
eg. v. 0,58—0,59, lättast af alla
fasta kroppar. Litium är ett
enato-migt grundämne samt ger oxiden
Li2O och hydratet LiÖH. Dess
at.v., som tecknas Li, är 7.

Litofraktör, sprängämne af
nitroglycerin, uppblandadt med
stenkolspulver, natronsalpeter, svafvel
och sand.

Lod, till lödning cnvända
me-tallegeringar. Snällod är en
legering af lika delar tenn och bly eller
17 del. tenn och 10 del. bly.
Genom tillsats af 15—50 % vismut
kan det göras lättsmältare.
Slaglod för lödning af järn, koppar,
mässing o. d. består af mässing
med större halt af zink. Till
lödning af silfver användas
silfver-koppar- eller
silfver-koppar-zinklegeringar, och för lödning af guld
guld-silfver-kopparlegerin gar.
Platina lödes med rent guld. Ytor,
som skola lodas, måste vara
fullkomligt oxidfria och beströs derför
under lödningen med kolofonium,
salmiak och borax, som reducera,
bortskaffa eller lösa oxiderna, eller
fuktas med klorzink-klorammonium,



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:38:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kemihlex/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free