Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnesiumoxid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
j s—Malt
mala förhållanden en starkt surt
reagerande, färglös, klar, ej
slemmig vätska, som innehåller endast
1—1,5 % fasta ämnen. Vanligen
är den uppblandad med nedsväljd
saliv och slem från magslemhinnans
slemafsöndrande körtlar. Den sura
reaktionen kommer från fri
klorvätesyra, 0,05—0,3 %. Magsaftens
verksamma innehåll, utom
klorvätesyra, utgöres af tvänne ferment,
pepsin och löpferment. Det förra verkar
vid närvaro af fri saltsyra på
ägghvita, löser äfven koagulerade
ägghviteämnen (dock ej nuklein) och
förvandlar dem först till syntonin,
sedan till pepton. Äfven lim och
limgifvande ämnen lösas af magsaft
till vätskor, som ej ega förmågan
att gelatinera. Magsaft kan ej
inverka på fett, kolhydrat och
hornämne. Pepsin från varmblodiga
djur verkar kraftigast vid 35—40°
och har obetydlig verkan under 15°,
men deremot visar sig pepsin af
kallblodiga djur verksamt vid lägre
temperaturer, t. o. m. nära 0°,
hvaraf synes troligt att flere slags
pepsin-finnas. Vid 80° förstöres
pepsinet, ehuru det i torrt tillstånd
kan upphettas till 100°, utan att
förstöras. Magsaftens förmåga att
smälta ägghviteämnen, är
väsentligen beroende af halten af syra och
minskas genom syrans
neutralisation, t. ex. genom nedsväljande af
stora mängder saliv eller genom större
mängder galla, som inträngt genom
pylorus. Närvaron af stora
mängder digestionsprodukter, salicylsyra
och en större mängd koksalt stör
matsmältningen. Magsaftens halt
af syra är väsentligen beroende af
kroppens tillstånd. Under febrar
och anemi afsöndras icke eller föga
verksam, svagt sur eller neutral
magsaft, hvari lätt nog
förruttnelseprocesser, mjölksyre- och smörsyre-
jäsning, under gasutveckling
inträda. I normalt sur magsaft inträda
deremot icke dylika
jäsningsprocesser. I kalfvens löpmage finnes
normalt ett annat ferment, löp ferment,
som har egenskapen att koagulera
kaseinlösningar. I den neutrala
infusionen af magslemhinnan från
andra däggdjur förekommer, enligt
Hammarsten, en substans, som vid
inverkan af syror ger upphof till
löpferment.
Majs. Se Sädesslag.
Malakltgrönt. Se Tjärfärger.
Malät, äpplesyradt salt. Se
Äpplesyra.
Malönsyra, CH9(CO9H)a, en
tvåbasisk organisk syra, som bildas
vid oxidation af äpplesyra och som
syntetiskt kan erhållas om man
låter cyankalium och
monoklorättik-syreeter inverka på hvarandra. Då
den dervid bildade
cyanättiksyreetern sönderdelas med alkali,
erhåller man malönsyra. Syran bildar
stora, färglösa kristaller. Den
är märkvärdig derför att i
eterarterna de tvänne vid kolet bundna
väteatomerna kunna utbytas mot
natrium. Genom inverkan af
ålko-holradikalers jodföreningar på dessa
natriumföreningar kan en mängd
organiska syror syntetiskt
framställas.
Malt kallas korn, som grott.
Under groningen uppstår i kornet
diastas, ett ferment, som har
egenskapen att förvandla stärkelseklister
till jäsbart socker, maltos, och
dextrin. Då maltets värde beror af
diastashalten, afbrytes groningen, när
diastasbildningen uppnått maximum.
Kornet, som skall mältas, stöpes
först i vatten, hvarvid odugliga
korn flyta upp och kunna
borttagas-Vattnet, som ur kornen utdrager
l’/2—2 % extraktivamnen, ombytes
hvar 12:te eller 24:de timme med
,*:.- ^
’>■ isdsæZJ&å&isMi^^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
