Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ossein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ossein—Oxid
283
miumsyran, 0s04, af största intresse.
Den bildas lätt vid upphettning af
fint fördelad metall eller
osmium-iridium i syrgas och afsätter sig i
form af gulhvita, glänsande
kristaller, som förflyktigas liksom kamfer.
Dess gas utmärkes af en odräglig lukt
samt inflammerar häftigt näsan och
ögonen. Dess lösning i vatten, som
icke är sur, reduceras af många
organiska ämnen och användes som
histologiskt reaktionsmedel.
Ossein, den organiska
substansen i ben, hör till de limgifvande
ämnena.
Ost, koaguleradt kasein, uppstår
,sotn en hvit kofvig fällning, om
syror eller löpe tillsättas mjölk eller
lösningar af kasein. Ost beredes
genom tillsats af löpe till mjölk vid
25°—30°. Den utfällda massan
uppsamlas och prässas samt får
undergå en jäsningsprocess, hvarunder
den mognar. Derunder uppstå fria
feta syror, såsom smörsyra,
valerian-syra, kapronsyra, organiska baser,
leucin, tyrosin m. m., kolsyra och
gaser, som göra osten porös. Ost
innehåller 36—57 % vatten, 9—37
% fett, 18—34 % egentlig ost och
272—6 % salter.
Ostämne. Se Kasein.
Oxalät, Oxalsyrade salter, hafva
sammansättningen M2 C2 04 och
erhållas, om hydrat eller karbonat
neutraliseras med oxalsyra, eller ock
om lösliga metallsalter fällas med
alkalioxalat eller fri oxalsyra.
Alkalisalterna, aluminium-, ferri- och
kromsalterna äro i vatten lösliga,
de öfriga mer eller mindre
svårlösliga, kristalliniska fällningar. De
lösliga oxalaten igenkännas derpå
att deras lösningar med klorkalcium
gifva hvita fällningar af
kalcium-oxakt, som är olösligt i ättiksyra,
men lättlösligt i starkare syror’. Vid
upphettning sönderdelas de i kol-
oxid och karbonat, kolsyra och
metall eller i kolsyra, koloxid och
metalloxid. Oxalsyran har stor
benägenhet att bilda dubbelsalter.
Tillföljd deraf löser surt kaliumoxalat
järnoxidhydrat och aluminiumhydrat,
hvarför det användes till borttagning
af rostfläckar ur tyger eller betor
från betade tyger (enlevagetryck).
Oxalsyra/ C2O2(OH)2, en af
Scheele 1770 upptäckt syra, som
förekommer allmänt utbredd i
växtriket, i form af surt kaliumsalt (t.
ex. i Oxalis acetosella) eller
kalciumsalt (isynnerhet i laf var), samt i
djurens urin och i guano. Syran
bildas vid oxidation af organiska
ämnen, företrädesvis kolhydrat,
genom salpetersyra eller smältande
kaustika alkalier. Den beredes i
stort genom sågspåns upphettning
med en blandning af kaustikt kali
och natron, massans utlakning med
vatten och lösningens fällning med
klorkalcium. Fällningen af
kalcium-oxalat tvättas och sönderdelas med
svafvelsyra, hvarefter den från gips
filtrerade lösningen afdunstas till
kristallisering. Syran bildar
färglösa kristaller, som innehålla 2 mol»
kristall vatten. Vid upphettning
smälter den kristalliserade syran
och förlorar »vatten, hvarefter den
vattenfria syran (C2O4H2) delvis
sublimerar i hvita nålar, delvis
sönderdelas i kolsyra, koloxid och
vatten. Upphettas oxalsyran med
glycerin, ger den myrsyra; med
oxidationsmedel ger den kolsyra och
vatten. Koncentrerad svafvelsyra ger
med oxalsyra kolsyra och koloxid.
Oxalsyra användes i
kattuntryckerier, som reagens på laboratorierna
o. s. v. — Priset är 125 kr. per
100 kilo (rå).
Oxibromlder, föreningar af en
radikal med brom och syre.
Oxid, förening mellan en radikal
ätiflfe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
