Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pulvis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pulvis—Pfrrøkatekin
293
stärkelseklister till maltos och dextrin.
Ptyalinet verkar kraftigast vid 46°,
är overksamt i sur lösning och
forstöres af syror eller sura vätskor,
t. ex. magsaft.
Pulvis, pulver, ingår i namnen
på en mängd sammansatta läkemedel.
Punsch, en lösning af socker i
arrack, innehåller omkr. 33 %
socker, 48 % vatten och 19 vigts %
eller 26 vol. % alkohol.
Ptl’rpur, rödt färgämne, som kan
erhållas af flere arter
medelhafs-snäckor, Murex brandaris, M.
trun-culus m. fl., hvilkas gulaktiga saft
i ljuset afsätter en röd substans.
Tyger, doppade i saften, färgas i
ljuset purpurröda. Purpurn användes
i forntiden till färgning.
Purpurin, C14H5O2(OH)3,
trioxiantrakinon, färgämne af
krapp-rot, kan äfven syntetiskt erhållas
genom oxidation af alizarin med
svafvelsyra och mangansuperoxid.
Det bildar rödgula nålar, mindre
svårlösliga än alizarin, och löses
med purpurröd färg i alkalier. Det
användes till färgning och tygtryck.
Purpursvaff elsyra. Se
Indigo-svafvelsyra.
Purrée, gult färgstoft, som
kommer från Kina och Indien, i form
af brunaktiga massor med urinös,
myskartad lukt, och som innehåller
magnesiumsalt af euxantinsyra,
C19H16O10+3H2O.
Puzzoläna. Se Gement.
Pyknométer. Se Egentlig vigt
Pyridin, C5 H5 N, bas, som
förekommer i Dippels olja. Det är en
skarpt luktande vätska, kpt. 116,7°,
eg. v. 0,98, som i alla förhållanden
blandas med vatten. Pyridin kan
betraktas såsom benzol, hvari en grupp,
CH, blifvit ersatt af en atom qväfve,
CH — N = CH
K, således 11 ] . Piko-
CH — CH = CH
lin blir då för pyridin hvad toluol
är för benzol. Pyridin är af stort
intresse, emedan utan tvifvel många
alkaloider derivera derifrån och man
möjligen skall komma att syntetiskt
framställa dem deraf.
Pyroförer benämnas ämnen,
hvilka så begärligt upptaga syre ur
luften-, att de under syrsättning
upphettas till glödgning eller
antändning. Pyroförer äro bl. a. fint
fördelade metaller, t. ex. järn och k«>
bolt, vissa lägre oxider (suboxider)
och den svafvelkaliumhaltiga
substans, som erhålles genom glödgning
i täppta kärl af alun och socker
eller mjöl (Homburgs fosfor).
Pyr of0 ’sfbr syr a. Se Fosforsyra.
Pyrogallol, Pyrogallussyra,
C6H3(OH)3, trioxibenzol, bildas
vid torr destillation af
galläpplesyra eller om galläpplesyra
upphettas med 2—3 del. vatten till 200°
-—210°. Den bildar färglösa,
neutralt reagerande kristaller, som lätt
lösas i vatten och alkohol. Den är
ett kraftigt reduktionsmedel, fäller
guld och silfver ur dessa metallers
salter samt uppsuper vid närvaro
af alkalier begärligt syre ur luften,
hvarvid bruna ämnen uppstå.
Pyrogallol begagnas i fotografi. Priset
är 36 kr. per kilo.
Pyrokatekra,
C6H4(OH)2,or-todioxibenzol, förekommer (som
svafvelsyreeter) i urin, i rå träattika
jn« m. samt bildas vid torr
destillation af^garfsyrehaltiga extrakt och
smältning af många hartser med
alkalier. Det bildar breda blad.
Smpt 104°. Kpt 240°—245°. Det
är lättlösligt i vatten och reducerar
alkalisk kopparoxidlösning.
Metyl-eterii af pyrokatekin, guajakol,
C6 H4 OH. OCH3, förekommer
ikre-osot af bokved och är en angenämt
luktande vätska.
*>’ k■". ;,>t~%v-^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
