Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saltbas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
—Silfrerbroiaid
Fibroinet, som utgör dét egentliga
silket, bildar strukturlösa, täta
trådar, hvilka lösas i kall och
koncentrerad eller het och utspädd lut
och i syror. Äfven i
kopparoxid-. ammoniak är det lösligt. Det ger
vid kokning med svafvelsyra leuein,
tyrosin och glykokoll. Dess
sammansättning uppgifves vara
ö .. C1BH28N6O6.
Sencm skall hafva
sammansättningen Ci6H25N5O8 och är således
en oxidationsprodukt af fibroinet.
Vid kokning med svafvelsyra ger
det leucin och serin, en från
glycerinsyran härstammande amido
syra, C2H3NH2.OH.CO2H.
Silfver, ett sedan äldsta tider
bekant, till de ädla metallerna
hörande grundämne, som i naturen
förekommer dels gediget, dels i
förening med svafvel eller med
svafvel och andra metaller. I vårt land
är silfverhaltig blyglans den
vigtigaste malmen. Det ur blymalmen
erhållna blyet innehåller små
mängder silfver, som vinnes genom
af-drifning. Kent silfver har
fullkomligt hvit färg och stark glans,
är mjukare än koppar, men ej så
mjukt som guld samt kan dragas i
fina trådar och uthamras till tunna
blad. Dess eg. v. är 10,57. Det
smälter vid ungefär 1,000° och
förflyktigas för knallgasblåsröret.
Smältande silfver oxideras icke i luften,
men upptager gaser, som vid
stelnandet bortgå under kokning och
kringkastande af små silfverkulor.
Denna egenskap tillkommer endast
rent silfver, icke kopparhaltigt.
Silfret är fullkomligt oföränderligt i
vanlig luft, men om luften
innehåller svafvelvätegas, anlöper det
och blir gult eller svart; af vatten
angripes det icke. Salpetersyra
löser silfver, under utveckling af
salpetersyrlighet, till silfvernitrat.
Äfven af svafvelsyra löses silfver,
hvarvid svavelsyrlighet bortgår och
silfversulfat bildas. Svafvel,
salt-bildare och de flesta metaller
förenas direkt med silfver. Smältande
kaustika alkalier angripa icke
silfver, hvarför silfverdeglar begagnas
på laboratorierna till smältning af
alkaliska ämnen. I kemiskt
hänseende räknas Silfret till de
enatomiga metallerna. Dess at.v. är
108 och tecknas Ag (af lat.
argen-tum, silfver). Med klor ger Silfret
föreningen Ag Cl, och med syre
silfveroxid, Ag2 O, som med syror
bildar mycket beständiga salter,
oftast isornorfa med natriumsalterna.
De metaller, som stå Silfret
närmast, äro utan tvifvel palladium och
koppar (på dess lägsta
mättningsstadium). Man uppskattar årliga
silfverproduktionen till ett värde af
360 mill. kr. Vestra staterna i
Norra Amerika och Mejico
producera ensamt mycket öfver halfva
silfvermängden. I Sverge erhålles
silfver vid Sala, Falun och
Kafvel-torp, i allt endast 1,176 kilo 72 gr.
— Silfrets värde, som år 1870
uppgick till 159 kr. 11 öre pr kilo,
har på senare tider sjunkit
betydligt. År 1882 gällde det 136 kr.
23 öre per kilo.
Silfverarseniät, arseniksyrad
silfveroxid, erhålles som en i syror
lättlöslig, mörkt brunröd fällning,
Ag3 As O4, då silfvernitrat och
ar-seniksyrade salter sammanblandas.
Silfverblick kallas det fenomen,
som inträffar vid afdrifning af
bly-haltigt silfver, då det sista spåret
af smält blyoxid, hvilket liksom en
hinna betäeker Silfret, drager sig
ifrån metallen.
Silfverbromid, Bromsilfver,
AgBr, erhålles som en hvit eller
svagt gulaktig fällning, då lösningar
af silfversalter blandas med brom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
