Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det uppgifves att år 1879
förarbetades i Europa 285 mill. kilo på
färgämnen och andra produkter.
Jfr Schulz, »Die chemie des
steinkohlentheers» (1882).
Stibium, antimon. S.
chloratum, antimontriklorid; S.
meta’llicum, antimonmetall; S. sulfuratum
aurantiacum, antimonpentasulfid; S.
sulf. fusum, spitsglans.
Stocklack. Se Gummilacka.
Storax l. Styrax, en balsamart,
som i orienten erhålles af
Liquidambar orientale och som utgör en
gråaktig, degformig massa med
angenäm lukt. Den innehåller
kolvätet styrol, C8H8, styracin
(kanelsyrans kaneleter), kanelsyra,
benzoesyra, hartser m. m. Storax
användes till rökverk och parfymer.
Strass. Se Glas.
Strontium, ett af Klaproth 1793
upptäckt, till de alkaliska
jordmetallerna hörande grundämne, som i
naturen förekommer tämligen
sparsamt som karbonat och sulfat eller
åtföljande kalcium och barium.
Metallen, som erhållits genom
elektrolys af smältande strontiumklorid, är
gulaktig och syrsättes lätt. Eg. v.
2,542. At. v., som tecknas Sr, är
87. Strontium står till sina
kemiska förhållanden midt emellan
barium och kalcium.
Strontiumkloriden, SrCl2, bildar färglösa,
lättlösliga kristaller, hvilka färga eld
karminröd. Oxiden, SrO, som
benämnes strontian l. strontianjord, är en
grå massa, som med vatten ger ett
lösligt, starkt alkaliskt hydrat.
Salterna äro i allmänhet färglösa.
Nitratet användes i fyrverkerikonsten
för åstadkommande af röd eld. —
Priset på strontiumnitrat till
fyrverkerier är 60—70 kr. pr 100 kilo.
Strukturformel, kemisk formel,
hvarigenom man vill uttrycka huru
atomerna i en molekyl af någon
förening binda hvarandra, således
ungefär detsamma som rationel
formel (se d. o.).
Stryknin, en i räfkakor, eller
fröna af Strychnos Nux vomica (fam.
Strychneæ), förekommande alkaloid,
C21H22N2O2, som i rent tillstånd
bildar färglösa och luktlösa kristaller
med intensivt bitter smak.
Stryknin är ett mycket häftigt gift; det
orsakar stelkramp, hvarunder döden
följer. Morfin, blåsyra och
kloralhydrat upphäfva dess verkningar.
Styracin. Se Storax.
Styrax. Se Storax.
Stål. Se Järn.
Stålkulor. Se Järnvinsten.
Stålvatten kallas mineralvatten
med betydande järnhalt. Jfr
Järnvatten.
Stärkelse, A’mylum, ett
kolhydrat, nC6H10O5, som allmänt
förekommer i växtriket, aflagradt i
cellerna i form af korn, hvilkas
form och storlek är olika hos olika
växter. Rikligast förekommer
stärkelsen i sådana växtdelar, som kunna
utvecklas, t. ex. i frön, i rotknölar,
stundom i stammen (t. ex. hos
sagopalmer). Den i handeln
förekommande stärkelsen erhålles af hvete,
ris, potatis, sagopalmerna, arrowrot
m. fl. Hvetestärkelse, som
användes till stärkning af kläder, erhålles
om hvetekorn uppmjukas med
vatten, krossas mellan valsar och
under några veckor lemnas att surna.
Derunder bildas mjölk- och
smörsyra m. fl. syror, som angripa och
lösliggöra hvetets gluten. Sedan
uppslammas massan i vatten, hvarvid
stärkelsen, som är ganska tung
(1,5 eg. v.), först sjunker till
bottnen och sedan genom slamning med
nya mängder vatten kan renas.
Äfven kan man knåda hvetemjöl på
en duk under tillopp af vatten,
hvarvid stärkelsen följer med vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
