Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinsten - Vinsyra - Vintergrönolja - Vinum - Virak - Vismut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
Vinsyra—Vismut
cin, till beredning af vinsyra och
dess salter äfvensom till svart och
hvit fluss. — Renad vinsten kostar
per 100 kilo 360 kr. Sverges
in-port af vinsten uppgår till 40,121
kilo. Om vinsten på tänder se
Spottsten.
Vinsyra, Vinstensyra,
C2H2(0H)2(C02H)2,
en i vindrufvan och andra växter
förekommande organisk syra, som
erhålles af vinsten, dess sura
kaliumsalt eller surt kaliumtartrat.
Vinsten utröres i blyfodrade kärl med
10 del. vatten; alltsammans
upphettas genom inledande af ånga,
och under omröring tillsättes
slammad krita. Man erhåller så en
bottensats af kalciumtartrat (vinsyrad
kalk) och en lösning af neutralt
kaliumtartrat. Lösningen kokas
derefter under ett par timmar med
gips (kalciumsulfat), som med
kali-umtartratet bildar kalciumtartrat
och kaliumsulfat, hvilket senare salt
stannar i lösningen och kan
erhållas efter afdunstning. Det
svårlösliga kalciumtartratet, som erhållits
vid de bägge operationerna,
uttvättas några gånger med vatten samt
uppvärmes till 75° och under
omröring i blyfodrade kärl med en
afpassad mängd utspädd svafvelsyra.
Dervid bildas gips, som silas från
lösningen, hvilken innehåller
vinsyra och afdunstas i blypannor,
först vid 100° och sedan, i den mån
koncentrationen stiger, vid lägre
temp. Vid den koncentrerade
lösningens afsvalning erhåller man
kristaller af vinsyra, som kunna renas
genom omkristallisering. Ren
vinsyra bildar stora, luftbeständiga och
vattenklara kristaller, som äro
lättlösliga i vatten och alkohol; 100
del. vatten lösa vid 22° 137 del.
vinsyra. Smpt 135°. Syran börjar
vid 140°—150° sönderdelas och
förlorar vatten. Dervid bildas först
anhydrider samt vid fortsatt
upphettning en mängd flyktiga
sönderdelningsprodukter och kol. Till de
förra hör pyrovinsyran
C2(CH3)H3(CO2H)2.
Vinsyran har starkt sur smak och
är i smärre doser icke giftig. Med
baser ger den salter, kallade tartrat,
som dels äro lösliga, dels olösliga
(jfr Järnvinsten, Kräkvinsten,
Bo-chellesalt och Vinsten). Man
känner flere slag af vinsyra, olika
företrädesvis med afseende på de
optiska egenskaperna. Den vanliga
vinsyran är högervridande. En annan
vinsyra, som i kemiska
förhållanden fullständigt liknar denna, är
venstervridande och kallas
venster-vinsyra. En tredje vinsyra är
optiskt overksam och kallas
mesovin-syra. Ett fjerde slag, som är
optiskt overksamt, är drufsyran.
Denna, men ej mesovinsyran,
kan genom lämplig behandling
delas upp i vanlig vinsyra och
ven-stervinsyra. Vinsyra användes i
färgerier och till tygtryck, till
beredning af limonad och
limpnad-pulver, i medicin o. s. v. Ärliga
produktionen anses uppgå till
något öfver 2 millioner kilo. —
Priset är, allt efter renhetsgraden, 260
—400 kr. pr 100 kilo.
Vintergrönolja, Gaultheriaolja.
Vinum, vin, äfven benämning
på flere farmaceutiska preparat, som
äro tillredda med vin, t. ex. vinum
stibiälurn, lösning af kräkvinsten i
malaga.
Virak. Se Olibanum.
Vismut, metalliskt grundämne,
som varit kändt ända sedan 13:de
århundradet, förekommer i naturen
dels gediget, dels i förening med
svafvel. I Sverge finnes vismut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
