Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snickare, som stod och hamrade på en ny packlår. Och så
gjorde för resten alla i grannskapet utom lantborna,
som skyndade till Undrens hus för att beskåda alla de
saker, som tillverkats i deras provins och annorstädes.
Muséet var ägnat åt indisk konst och manufaktur, och
alla, som ville ha upplysningar, kunde vända sig till
föreståndaren.
»Undan! Undan! Låt mig få komma upp!» skrek
Abdullah, i det han klättrade upp på Zam-Zammahs
hjul.
»Din pappa bakte pastejer, Din mamma, hon stal
ghi», sjöng Kim. »Alla museimän ha ramlat ner från
Zam-Zammah för länge sedan.»
»Låt mig få komma upp!» skrek lille Chota Lal
svängande sin guldbroderade mössa. Hans far var kanske
värd en halv million pund, men Indien är det enda
verkligt demokratiska land i världen.
»Hinduerna ha också ramlat av Zam-Zammah.
Museimännen knuffade ned dem. Din pappa bakte
pastejer, Din — —»
Han tystnade tvärt, ty ur den sorlande Mateebasaren
framträdde i detta ögonblick en man, vars like Kim
aldrig hade skådat, oaktat han trodde sig känna till
alla kaster. Han var vid pass sex fot lång och klädd i
en veckrik dräkt av något smutsfärgat tyg, som
närmast liknade det, som användes till hästtäcken, och
icke ett enda av dess många veck kunde Kim hänföra
till något av honom känt yrke eller ämbete. Vid hans
bälte hängde ett långt och smalt pennfodral av
genombrutet järn och ett radband av träkulor, sådant som
heliga män bruka bära. På huvudet bar han ett slags
underlig stor slokhatt. Han hade ett gult och
skrynkligt ansikte alldeles som Fook Shing, den kinesiske
skomakaren i basaren. Hans ögon sutto snett och
liknade smala strimmor av onyx.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
