Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Och vidare?»
»Jag talade därför med henne om målet för min
färd, om Vägen och andra uppbyggliga saker. Men
hon önskade endast, att jag skulle följa med henne och
bedja om en andra son åt hennes dotter.»
»Aha! ’Vi kvinnor’ tänka ändå inte på annat än
barn», sade Kim i sömnig ton.
»Och som vår väg går åt samma håll, kan jag icke
inse, att vi på något sätt skada vår sak, om vi följa
med henne, åtminstone så långt som till — jag har
alldeles glömt namnet på staden.»
»Hör hit!» sade Kim, i det han vände sig om och
i skarpt viskande ton tilltalade en av slättborna, som
befann sig på några alnars avstånd. »Var ligger din
herres hus?»
»Ett stycke bortom Saharunpore, bland
fruktträdgårdarna.» Och han nämnde byns namn.
»Ja, så hette staden», sade laman. »Så långt kunna
vi alltid göra hennes sällskap.»
»Flugorna församlas kring åtelen», mumlade
Ooryanen utan att vända sig till någon särskild person.
»För den sjuka kon en kråka, för den sjuke mannen
en brahmin.» Kim uttalade detta ordspråk helt
likgiltigt och i det han blickade upp mot trädtopparna,
som höjde sig över hans huvud.
Ooryanen brummade och yttrade ingenting vidare.
»Vi skola således göra henne sällskap, o Helige?»
»Finns det något skäl däremot? Jag kan ändå
undersöka alla de floder, som skäras av landsvägen. Hon
önskar att jag skall följa med. Hon önskar det
mycket ivrigt.»
Kim kvävde ett skratt. Han antog, att när den
gamla, härsklystna damen väl hade hämtat sig från sin
naturliga vördnad för laman, skulle det säkert vara
mödan värt att lyssna till henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
