Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nej, det blir ingenting av!» Fader Viktor såg, att
Kim flyttade sig närmare dörren och sträckte därför
fram sitt kraftfulla ben.
»Jag känner icke till de vita männens seder. Prästen,
som visade mig gudabilderna i Undrens hus, var
artigare än den här magre prästen. Man vill taga gossen
ifrån mig och göra min lärjunge till en sahib! Ve mig,
hur skall jag finna min Flod? Ha de då inga
lärjungar? Fråga dem.»
»Han säger, att han är ledsen, emedan han icke utan
min hjälp kan finna sin Flod. Och han undrar vidare,
varför ni inte har några lärjungar och varför ni inte
upphöra att plåga honom? Han vill bli rentvådd från
sina synder.»
Varken fader Viktor eller Bennett hade något svar
tillhands.
Bedrövad över lamans förtvivlan fortfor Kim på
engelska:
»Om ni släppa mig nu, så lova vi att gå vår väg helt
tyst och inte stjäla. Vi skola söka efter hans Flod,
alldeles som vi gjorde innan jag blev tillfångatagen. Jag
önskar, att jag aldrig hade kommit för att få reda på
Tjuren och allt det där.»
»Det var det bästa dagsverke du någonsin utfört,
min unge vän», sade Bennett.
»Gode Gud, jag vet inte, huru jag skall kunna trösta
honom», sade fader Viktor, som iakttog laman med
stort intresse. »Han kan inte få gossen med sig, och
ändå är han en from man — jag är alldeles säker
på, att han är en from man — Bennett, om du ger
honom den där rupien, skall han förbanna dig från
topp till tå.»
Under flera minuter sutto de tysta och lyssnade till
varandras andedräkt. Då lyfte laman upp sitt huvud
och blickade förbi dem ut i rymden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
