- Project Runeberg -  Kim, hela världens lille vän : berättelse från Indien /
278

(1928) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Ezaline Boheman With: Fredrik Böök
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Fredrik Böök died in 1961, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3°°

Rudyard, Kipling

sitter bland de äldste under byträdet, eller i ditt eget
hem, eller i sällskap med din egen präst, då han
välsignar dina kreatur, skall en ond ande flyga i
bufflarna, elden fatta i ditt tak, råttorna komma in i din
kornbod, och gudarnes förbannelse skall vila över dina
fält, så att de förtorka under dina fötter.» Detta
utgjorde en del av en gammal förbannelse, som Kim i
sin oskulds dagar uppsnappat av en fakir vid
Taksali-porten. Och den förlorade ingenting på att
återupprepas.

»Hav förbarmande, o Helige! Säg ingenting mera!
Förbanna inte mitt hus! Jag såg ingenting! Jag hörde
ingenting! Jag är din slav.» Och han gjorde en rörelse
för att omfatta Kims fot, som slog i takt mot golvet.

»Men eftersom du har fått tillstånd att hjälpa mig
med litet mjöl, opium och tyg, vilka jag värdigats
använda i och för min konst, så skola gudarne skänka
dig sin välsignelse.» Och han nedkallade nu i vältaliga
ordalag alla slags välsignelser över djaten, som
föreföll mycket uppbyggd därav. Han hade lärt sig formeln
av Lurgan sahib.

Laman stirrade på honom genom sina glasögon,
liksom han hade stirrat på den underbara förvandlingen.

»Stjärnornas vän», sade han slutligen, »du har
samlat stor visdom. Akta dig, så att den inte föder
stolthet. Ingen människa, som har Lagen för ögonen,
uttalar sig oöverlagt om någon sak, som han ser eller
träffar på.»

»Nej — nej — visst inte», sade lantbrukaren, som
fruktade, att mästaren skulle vilja rätta lärjungen. E.
23 överlämnade sig åt njutningen av opiet, som är
detsamma som föda, tobak och medicin för en
utmattad asiat.

Under tystnad och stort ömsesidigt missförstånd
anlände de i skymningen till Delhi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:49:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kim/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free