Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Salerno.
Aja, jagnekar ej, att mycken djerfhet
Mitt stolta väsen älskar vanligtvi$!
Men denna djerfhet i sin högsta styrka
Daterar sig: ifrån en sunken tfd,
Som kanske ännu ej är glömd af alla,
Då den mest vilda af förhoppningar »
Jag trodde mig fa skåda i sitt fylle.
Jag älskade en Dam, en alltför skön,
En älskvärd, herrlig, ja! en ljusets Engel!
Johanna.
För någon brist på öppcnhjertighet,
Min vackra Mask! kan man ej er anklaga.
Ni prånglar edra hemligheter ut
Med temmeligen ovarsamma händer.
Salerno.
Af bryt ej min berättelse, jag ber*
Intresset stiger, kan jag Er försäkra.
Hon var af hög, af furstelig familj,
En af Neapels ädlaste och äldsta,
Och länge jag förtviflade, då jag
En gång blef ändtligt säker om min lycka*
Det var en sommarqväll. Den bleka Luna
Gick ibland skyar, drömmande, sin gå&g,
Och i dess darrande, dess skära silfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
