Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilaga: Tysk ordböjning - Substantivböjning - Adjektivböjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
2. Deutscher, tysk, Beamter, ämbetsman, Bedienter, betjänt, Gefreiter,
vice korpral, Fremder, främling, Gelehrter, vetenskapsman,
Gesandter, envoyé, utländskt sändebud, m. fl. böjas som adjektiv.
3. I ett sammansatt ord böj es blott sista delen:
Grossstadt, pl. Grossstädte.
Det -n eller -s, som i sammansättningens nominativ ofta
tillhör första delen, kvarstår orubbat. Kirchenvorstand, gen.
Kirchenvorstandes, Gottesdienst, dat. dem Gottesdienste.
.Undant. das Hohelied, der Hohepriester, gen. des
Hohenliedes, des Hohenpriesters, dat. dem Hohenliede, die Langeweile, der
Langenweile etc., där både adjektivet och substantivet böjas.
Adjektivböjning’.
§ 1. Adjektivens deklinationer äro två.
§ 2. Deras kännetecken är ändeisen i nominativ plural.
Första, plural -en, -n*.
Andra, plural -e.
§ 3. Adjektivet böj es efter första deklinationen, när
föregående bestämningsord böjes efter den andra: diese guten Leute.
Anm. Bestämningsord äro artiklar, pronomen och räkneord, vilka,
när de äro böjliga, gå efter andra deklinationen. (Personl. pron. se § 15).
§ 4. Där bestämningsordet saknas eller saknar ändelse,
böjes det följande adjektivet efter andra deklinationen.
§ 5. Första deklinationens ändelse är -en (~n) i alla
former utom maskulin, feminin, neutral nominativ samt feminin och
neutral ackusativ singularis, där den är -e; sålunda:
* Första deklinationen lios substantiv och adjektiv kallas även den svaga,
andra den starka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
