Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
Det vackra, det starka, det stolta jag sett
och hört och förnummit, det är mig nu som
om det endast varit drömmar av mitt eget
innersta, redan skingrade av mina vakna
stunders tvivel. Modet var ingenting annat än
förtvivlan hos de förtrampade, kamplusten var
ingenting annat än bittert nödtvång, hårdheten
i allas hjärtan var ingenting annat än
svaghetens yttersta form. De ville inte ett nytt
liv i en ny värld. De ville endast leva de andras
liv i den gamla vanliga världen.
Låt bli att påminna mig om det jag nu vill
säga. Jag skäms att berätta det, men det
tvingar sig fram ur mitt minne. Några
hantlangare på ett bygge kommo i konflikt med
sin byggmästare, som uppsöktes av
underhandlarna. Den myndige herrn vägrade att ta
emot dem. Gång på gång fingo karlarna på
detta sätt gå förgäves, arbetsgivaren
anträffades aldrig. Då togo de ut sitt folk i strejk,
vilket betydde att hela bygget avstannade, ty
utan hantlangare kunde inte heller murarna
arbeta. Dagen därpå infann sig byggmästaren
på fackföreningens expedition för att göra upp;
då fick han betala! En saltad räkning! Alla
underhandlarna gjorde sig dyrt betalda av
honom för sina besvär — det klara röveriet.
Vår tidning teg, maktmissbruket fick inte
påtalas.
Självklart är detta ett enstaka fall. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
