Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÄLLIN. Tack min goda fru Walström! Kan
jag visa någon tjenst tillbaka, så lita på att jag
ska inte svika. (Kattong inkommer.)
Scen 2.
KATTONG. DE FÖRRE.
KATTONG. Jag såg att herr Bällin gick in
här. Jag ville derföre passa på och säga åt herrn
att låta göra en riktigt vacker ram till mitt por-
trätt, efter det skall exponeras i Filadelfia: en
rik och vacker ram, fullkomligt lik den som sitter
kring min hustru Amandas porträtt. Jag ser
inte på hvad det kostar.
BÄLLIN. Jag lofvar att grosshandlar Kattong
skall bli belåten med alltsammans.
KATTONG. Nå, Konjanders porträtt skall väl
också exponeras, kan jag förstå?
BÄLLIN. Jo, så vida han sjelf inte har något
deremot.
KATTONG (betraktar porträttet). Ja, min själ
är det inte gubben sjelf! (med kännaremin.) Men
hvarför har ni låtit: den ena axeln hänga ner
såder ?
BÄLLIN. Han har ju "slagsida" vet jag —
det har väl grosshandlarn sett?... De många
tutingarne, kan tänka!
KATTONG. Ja, det är förbannadt sant; och
det märkte jag genast, första gången jag såg ho-
nom, härom året, när han kom upp till mig och
stälde till det der väsendet om hittebarnet.
FRU WALSTRÖM. Den dan, se den glömmer
jag aldrig i mitt lif!
BÄLLIN. Konjander kunde ju sedan aldrig
tåla Alenbergs hustru, för detder putset?
FRU WALSTRÖM. Nej; och illa var det gjordt
af henne också; men hon är nu död, salig men-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
