Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i närheten af Svartåns utlopp. Biskopen Ilianus, bördig
från England, skall för sig uppfört delta slult, hvilket
således uppstålt kort före 1182. Samma fäste, som hetat
S. llians hus, skall lång tid derefter förblifvit biskoparnas
säte 8). Den mäktige Bo Jonsson har 1380 innehaft
del la slolt, hvilket sedermera tillhört kronan. Engelbrekt
intog 1433 samma fäste. Biskopen i Linköping Kellil,
som 1464 bemäktigade sig Veslerås slott, inlade der
en besättning, hvilken afslog Christian I.s angrepp derpå.
Gustaf Vasa sökte 1521 intaga merberörda slott, men
han lyckades först nästföljande år alt erhålla detsamma.
A. 0. Rhyzelius säger, att nämnde furste nedrifvit och
kort derpå uppbyggt Vesterås slolt, men denna uppgift
är föga trolig; enär han såsom konung kunnat under
riksdagen 1527 bo derstädes. Det är icke ens
sannolikt, alt samme furste tjugo år derefter i Vesterås byggt
ett alldeles nytt slolt nemligen det, hvilket nu qvarstår 9).
Det synes deremot mera troligt, alt nämnde konung
iståndsalt och påbyggt detta fäste; ty murarne bestå till
de nedra sträckorna af grof gråsten men lill de öfra af
tegelsten. Ofvanberörda Dominikanerkloster nedbröts och
dess materialier användes för detta ändamål 10).
Byggnaden har troligtvis först då blifvit fyra våningar hög.
Erik XIV, flyttad från Gripsholm, har någon tid sutit
här fången, innan han a Ifördes till Orbyhus, som blef
hans sista fängelse. Gustaf II Adolf och Carl XI ha
nedlagt mycken kostnad på denna byggnad, som 1736
förhärjades af en vådeld, hvarefter den iståndsattes i
8) P. A. Nigri Historia om Vesterås biskopar, s. 4. Sviogothia
munita, s. 200, 201. 10) L. Arrhenius, Dissert. de Arosia, Holmioe,
1720, p. 21. O. Grau, Beskrifning öfver Västmanland, s. 135, 136.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
