Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skalders outgrundlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKALDERS OUTGRUNDLIGHET.
Sista gången Henrik Ibsen var i Stockholm,
celebrerades han på alla sätt. Författareföreningen hade
stor middag för honom och även jag var attacherad,
ty jag hade gjort matsedeln med hans sfinxlika
skaldeporträtt. Jag var då icke författare och är det
knappast ännu — men jag minns att Verner von
Heidenstam absolut fordrade att jag skulle bli inbjuden.
Henrik Ibsen avfestades, avtackades och höll ett
underbart tal till oss unga som orkat hålla ut lika länge
på natten som han. Vi följde honom till tåget och
hurrade. Ibsen dök in i sin förstaklasskupé för att
återvända till Norge och dess Grand Hôtel i Xania.
Detta är förhistorien.
I Laxå, middagsstation på den tiden, kanske även
nu, fanns en stationsskrivare med ett adligt namn.
Det fanns få sådana järnvägstjänstemän på den tiden
och denne borde väl egentligen ha varit officer, men
en viss excentricitet i hans uppträdande plus brist på
pengar hade åstadkommit att familjen placerat honom
där. Där levde han i ett litet rum, som var mycket
enkelt. Men på en hylla stod hans största dyrbarhet,
ett stort porträtt av Henrik Ibsen, försett med en
hjärtevarm tillägnan undertecknad med skaldens namn.
Det var icke ofta Ibsen gav ifrån sig så varmhjärtade
saker. Man fick föreställningen att stationsskrivaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:12:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/konstigb/0041.html
