- Project Runeberg -  En konstig blandning /
202

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I skälisen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett par av de uppdykande. Vi skulle ju inte störa med
skott, ty vi kunde ju när som helst komma in i skälis.
Jag måste medge att jag numera inte kan vara med
om sådant. Jag tycker om jakt, men jag är inte vidare
pigg på att döda. Jag tycker att det är roligare att se
djuren klara sig för varandra. Jag saknar begreppet
sentimentalitet — jag menar att jag skulle önska ha
något av det slaget. Men jag är övertygad om det vi
mena med rädsla icke finns i naturen.

Låt mig berätta: En gång hade jag besök av en
mycket framstående naturvetenskapsman. Jag hade fått
en idé. Jag ville skära ut — eller begränsa — en
kvadratmeter av min ägande mark. Och jag bad honom
berätta för mig allt det han visste om det liv som rörde
sig där. Han var klok och sade att hans kunskap var
för begränsad. Han var egentligen botanist med en stor
läggning åt biologi. Vi lade oss emellertid i gräset och
betraktade marken, sedan vi decimerat vårt
studieområde till en kvadratfot. Vi hade förstoringsglas och
lupper med oss. Världskriget är en barnlek emot det
som hände inom denna gräns under några minuter.
Och ändå kunde vi naturligtvis icke uppfatta mer än
en oändligt liten del av det som hände inom denna
kvadratfot. Det finns ingen barmhärtighet i naturen,
ingen sentimentalitet. Den ene äter lugnt och fridfullt
upp den andre. Och — tänk efter — sådant är också
vårt liv. Obevekligt — utan räddning — utan
möjlighet att fly.

Men det var nu inte om sentimentalitet jag skulle
berätta utan om skäljakt.

Vi gingo alltså sju man utåt havet, som låg bundet
med is så långt vi kunde se med kikare. Jag var den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:12:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstigb/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free