Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen: Byggnadsämnens hållfasthet - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
co ro —•>
c¾
icp I43
icp
an art
12
CO
ro
42
Vridnings-Mllfasthet.
För händelsen I uti tub. § 11 har man M — P R för alla sektioner;
följaktligen äro de alla lika, d. v. s. man gör kroppen p rismatisk, for att
gifva honom öfverallt lika hållfasthet. Händelserna II och III gifva de uti
efterföljande lilla tabell sammanställda former. Vridnings-vinkeln måste
vid kroppar af lika hållfasthet blifva större, än vid en prismatisk staf; för
de båda kroppar, som förekomma här nedan, är densamma uppgifven. Man
erhåller honom ur formeln:
d» M .jA
ax Jx O
hvarvid Jx betyder det polära tröghets-momentet för sektion vid punkten (x)-
Form.
Angreppssätt.
Eqvation och vridningsvinkel.
1’ ’H
M
*-
d *■•
CQ
I
Cirkel-tvärsektion:
&$&
& a Närform: Stympad kon med öfre diameter sa a/g <£
iltfBBl
,/ ,f___gjjjj
1
►"■T
M
3
"O
:3
Girkel-tvärsektion:
Närform:
Stympad kon med öfre dia-
d
meter = -j-
ö
g 14.
Motverkande, afknäcknings- eller sträfhållfasthet.
En prismatisk staf åverkas i afseende på motverkande,
afknäck-mngs- eller sträfhållfasthet, såsom man äfven kan kalla densamme,
om han sammantryckes i längdriktningen och på samma gång
tvärsektions-afmätningen ej är stor i förhållande till längden. Vid denna åverkning
kommer tryck- och böjnings-hållfasthet liktidigt i fråga, och derjemte den
sed-narc på det cgeudomliga sätt, att icke abscissan till den elastiska linien.
LO lllliM’*
OO
-J
CD
ga cn
CO
CO
19
CO
to loo loo
n co co
llliillllllllll^tl¾Hl!
Motverkande eller sträf-hdllfastJicL 43
såsom vid böjnings-hallfasthet, utan ordinatan till nämnde kroklin ia Ir
häfstångsarm för den böjande kraften. Deraf kommer ock, att den
sammantryckande kraft P, som öfverhufvud kan åstadkomma en böjning af
stafven, förmår att framkalla dylik verkan vid hvarje storlek af böjningen,
alltså äfven ända till brott, förutsatt att ända till dess la gar ne för
fullkomlig spänstighet hade sin gilltighet. Med antagande af detta,
skulle denna kraft P liktidigt vara den theoretiska bärkraften och den
thc-oretiska brottkraften, då stafvens. spänstighetskraftcr såväl förmå att hålla
jemnvigt mot nämnde kraft, som samma krafter äfven, vid en gång
inträdande rörelse af lastpunkten, kunna af samme P öfvervinnas.
Uti följande tabell äro, for några af de vigtigaste angreppssätten af
den sammantryckande kraften, hufvudformlerne för den motverkande
hållfastheten an gif na. Uti dessa formler betecknar:
E clasticitets-raodulcn för ämnet till stafven, hvilken anses vara
prismatisk,
J det minsta tröghets-momentet för en sektion, hänförd till en tyngd-
linia, alltså t. ex. vid en rektangel, af den mindre sidan b och större
, ,_ „ _ A6»
h, enligt g /, -—r–
Tid efterföljande uppgifter Sr derjemte att märka, att de ganska
värdefulla försöken af Hodgkinaon vanligtvis gifva en något mindre brott*
kraft, än som erhålles ur förrberörde formler; detta gör dock ingen
minskning uti värdet af dessa sednare, såsom allenast uppställde for fullkomligt
elastiska kroppar, och som derföre fortfara att ega sin riktighet, om man
såsom belastning använder en tillräckligt liten del af brottkraften P. Såsom
öfre gräns for den tillåtna belastningen kan förordas, vid gjutjern 1j6, vid
smidesjern x/4 och vid trä 1/1S af den theoretiska brottkraften.
Hodgkinson’s försök hafva derjemte visat, att uppstående pelare med
tvärt afskurna ändar ungefärligen förhålla sig på samma vis, som om de
voro fastklämda med den afskurna ändan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
