Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ro
lä
CO
oo
o»
en
co
ro
146
Armarne till remskifoan.
Ex. Det större hjulet uti ex. 2, % 99 erhåller i enlighet med det
föregående en ringbredd, B = b\/k.40 = 50’", och en ringtjocklek = 1 + 3,33
40
= 4,33’"; hväl/ningen blir ^ — 2 linier hög.
S 102.
Armarne till remskifvan.
Man gifver remskif-armarne ovala tvärsektioner, vid hvilka bredden
på hvarje ställe förhåller sig till den motsvarande höjden (denne siste mätt
uti skifvans medelplan), som 1: 2. Armaxeln göres rak, fig. 139, eller
enkelt böjd, fig. 140, eller dubbelt böjd (S-formig). Den enkelt böjda armen
erhåller en lämplig krökning, om man, fig. 140, ifrån armradien O A afsätter
Fig. 139.
Fig. 140.
bågen AE = 2/s af armdelningen EF, och gör E till ändpunkt för armen,
hvarvid krökningsmedelpunkten G till armaxeln ligger på den mot O A
vin-kelräta armradien O Av Man finner C, i det man gör O D = D E och
drager från D linien D G vinkelrät mot O E.
Man erhåller en passande ármfördelning, om armantalet ¾
bestämmes genom:
R\
8t =
5 +
(98)
Vidare erhåller man goda afmätningar för armen, om man bestämmer
armens höjd /( uti skifvans midt efter följande formel:
0,40 +
och armhöjden hJ vid hjulringen
lemna vid:
1 R
40’T
= ¾ 1
.............. (99)
Formlerna (98) och (99)
CD
CO
CO
oo
CO
en
CO
CO CO
CO
ro
CO
§
CO CO
CO
oa
CO
CO
en
llllllll!
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll lllllllll
Hill
m
Armarne till remskifvan.
4 5 6 7 8 9 10
11
147
12 13
9
¾ =3 4 5 6 7 8
h
— = 0,43 0,45 0,48 0,50 0,53 0,55 0,58 0,60 0,63 0,65 0,68 0,70 0,73.
Vid dubbelremmar har man, att uti formlerne (98) och (99) införa
bredden b% i stället för b; formlerna förändras i öfrigt intet, d. v. s. armarne
blifva vid den enkla remmen redan så starkt tilltagna, som behöfligt kan
vara för en dubbelrem af samma bredd.
Ex. För den större skifvan uti ex. 1, g 99, erhölls -=- = 0,23, R
R
= 170, b = 40. Här skulle vi således, enligt (98), använda fem armar,
som erhålla en höjd h = 0,53. b = 0,53. 40 = 21,2 linier.
Uppritning af armprofilerna, a) Eak arm, fig. 142. Drag diametern
BOG, gör ab = cG—Cd = *l3h och drag de räta linierne a c och b d,
så lemna desse till höger och venster om O E armbegränsningar, som utan
tvärt brott böra förbindas med ring och naf. b) Enkelt böjd arm, fig.
141. G uppsökes på s,ä*WTförr är angifvet, hvarefter man drager räta linien
h . „ Uä h
ad.
gör aE = Eb = —, och Ge = Gd = -^-, så är c medelpunkten och
Fig. 141.
Fig. 142.
c b radien för den inre armbegränsningen, under det d är medelpunkten,
och da radien för den yttre begränsningen af armen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
