267 (Kristendomen förr och nu)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ser man avbildade sju flammande altare, som
uppenbarligen stå i samband med de sju planeterna. På
samma sätt förhåller det sig med de »tjugofyra
äldste», som i Uppenbarelseboken sägas vara världens
konungar, som sitta på troner, smyckade med
kronor och äro guds rådgivare. Deras motsvarighet
är också att finna hos babylonierna, som känna tjugofyra
stjärngudar, som de kalla »världsalltets domare».

De nu anförda exemplen torde räcka till för att
belysa det orientaliska inslaget i Johannes
uppenbarelse, vilken anses vara skriven av en kristen
författare i början av första eller slutet av andra
århundradet [1]. Här måste även den krassaste
ortodoxin sträcka vapen, så till vida som ingen torde
vilja påstå, att Uppenbarelsebokens skildring av
Kristus som ett slaktat lamm med sju horn och sju
ögon har någon som helst relation till Jesu historiska
person. Och på samma sätt, om också ej fullt
i samma grad, är även Pauli Jesusbild oberoende
av evangeliernas »historiske» Jesus. Icke Jesu jordeliv,
sådant det skildras av synoptikerna, utan
orientaliska föreställningar och myter [2] är det som i

[1] Pfleiderer, Urchristentum II, sid. 283.
[2] I sitt föredrag vid den religiösa världskongressen i Berlin
(augusti 1910) yttrar Harnack om detta ämne följande: »Varthän
Paulus kom, från Syrien till Korint, måste myten om den
döende och uppstående guden i olika gestalter träda honom
till mötes. Denna myt, som ursprungligen var uttrycket för de
allmännaste och viktigaste naturförloppen, hade för längesedan
upplevat en historia, i det den blivit en exponent för
odödlighetshopp och sedliga renhetskrav utan att helt förlora sin
ursprungliga betydelse.» Det oaktat anser Harnack att Paulus
ej kommit till sin centrala föreställning om den döende och
uppstående guden genom denna myt, men att den inverkat på
»såväl det kosmologiska utförandet av idén som ock på den
beslutsamhet och kraft varmed han predikade den, utan att
han visste det». Ävenså är det enligt Harnack höjt över allt
tvivel att »predikan av den korsfäste (döde) och uppståndne
guden måste på ett underbart och befriande sätt beröra hjärtana
hos tusenden, som hittills undfått denna tro ur osäkra
och dunkla källor, och nu kunde hämta den ur en tilldragelse,
som hänt igår, och vars vittne de sågo framför sig.»

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 13:22:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/krfon/0281.html

		Kristendomen förr och nu / 267 (1911) Author: Bengt Lidforss Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|