- Project Runeberg -  Kriget mot Danmark 1675-1679 /
199

(1885) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

värr icke glädjas åt sin framgång. Han var just utsedd till
det ansvarsfulla värfvet att anföra den expedition, hvilken,
såsom nämdt är, skulle afgå från Lifland. Men innan han
hunnit lemna Malmö, insjuknade han i slutet af juli månad i
en hetsig feber, som ändade hans lif den 30 i samma
månad. Till sitt sista andedrag fick han således lefva i den
stad, hvilken han så väl förstått »att hålla Sveriges krona
till handa».

*



SJÖSLAGET I KJÖGEBUGT.



Sedan början af juni månad hade svenska hären legat
stilla i sina qvarter i trakten kring Herrevadskloster. Hvarje
dag hade spejare blifvit utsända för att inhemta underrättelser
från Malmö om belägringens fortgång. Karl den elfte hade
brunnit af otålighet att få tåga till Fersens hjelp, men hans
generaler hade varit enigare än någonsin att motsätta sig ett
så vågadt företag. Svenska armén var knappt hälften så
manstark som den danska och skulle, om den angrepes, gå sin
undergång till mötes. Konungen måste derför gifva sig till
freds, tills de förstärkningar, som väntades från det öfre
landet, voro framkomna. När detta skett, skulle måhända
stora flottan äfven hinna ned till Sundet och afskära
fiendens förbindelser med Själland, då hans besegrande skulle
vara det samma som hans fullständiga undergång. Men dag
efter dag förgick, utan att några förstärkningar afhördes, och
lika litet hörde man från stora flottan. Med allt större oro
afbidade konungen hennes ankomst. Hon skulle göra
honom osäglig nytta, skref han, om hon blott lade sig i
Sundet och hindrade en förening mellan den danska och den
holländska flottan.

Då kom underrättelsen om Sjöblads olycka. Nu blefvo
konungens påminnelser allt skarpare. Om man icke
skyndade sig att utlöpa, lofvade han sjelf komma upp till Dalarö
och göra en kort process med de tröge och försumlige.
Ändtligen i midten af juni kom den glada underrättelsen, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:23:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigda1675/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free