- Project Runeberg -  Kriget i Norge 1814 /
204

(1893) Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emellertid hade kolonnens hufvudstyrka kommit fram och
marscherat upp till vänster om vägen. Äfven den andra batal-
jonen af Vermlands jägare hade därför fått rycka ned till älfven
för att söka anordna en nödfallsbro. Tack vare jägarnes oför-
trutna arbete hade denna bro snart blifvit färdig, hvarpå de
genast rusat öfver, åtföljda af skaraborgarne under befäl af
öfveradjutanten, major v. Vegesack. Fiendens högra flygel hade
blifvit alldeles öfverrumplad och trängts tillbaka bakom några
gärdesgårdar. Här hade den likväl snart fått förstärkning samt
gjort min af att själf gå fram till anfall. Innan detta kom
till utförande, hade emellertid skaraborgarne fällt bajonetten
och kastat sina motståndare hals öfver hufvud tillbaka. Vege-
sack hade nu betraktat fiendens kanoner såsom sitt rättfångna
byte. Ännu blott ett par minuter, och hans trupper hade stått
uppe i det fientliga batteriet. Men i det afgörande ögonblicket,
just som de skulle gå fram till ett sista anfall, hade norrmän-
nen spänt sig själfva för draglinorna och dragit pjeserna med
armkraft tillbaka i skydd bakom sina jägarkedjor. Endast
ammunitionsvagnen hade de måst gifva till pris. Några kom-
panier, som kommit tillskyndande väster ifrån, hade betäckt
deras vidare reträtt.

Nu hade skaraborgarne och jägarne, som under tiden
hunnit ordna sig på nytt, börjat förfölja. De hade dock icke
kommit längre än till skogsbrynet nordväst om Rakkestads
prästgård, då de hejdats af liflig jägareld. Fåfängt hade de
ett par gånger sökt tränga fram. Begagnande sig af den brutna
terrängen, hade norrmännen gjort ett envist motstånd. Snart
hade dock de två svenska bataljonerna fått förstärkning. Ifriga
att komma dem till hjälp, hade några officerare vid Kalmar
regemente simmat öfver älfven och hämtat åtskilliga båtar och
andra för en nödfallsbro behöfliga materialier, hvarefter en ny
sådan blifvit slagen ett stycke till höger om gamla bron, då
Holmstedt med 1. bataljonen Vermlands jägare under major
Lagerlöfs befäl genast skyndat öfver, följd af Bergenstråhles
jägardivision, hvilken, uppmuntrad af sin chefs föredöme, rusat
fram mot skogsbrynet och genombrutit fiendens jägarkedja, som
därefter hastigt dragit sig tillbaka.

Stridens utgång var därmed gifven. Fienden hade flytt åt alla
håll, hvarför major Thun beslutat återvända till högkvarteret för
att så fort som möjligt kunna gifva kronprinsen underrättelse
om den vunna segern. När han lämnade Rakkestad, hade Vege-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:24:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigno1814/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free