- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
18

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prolog - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Peter hade icke ännu hunnit välja sig någon
lefnadsbana, då han för sitt galna upptåg med björnungen och
polisofficeren fick tillsägelse att lemna Petersburg. Vid sin
ankomst till Moskva tog han som alltid in hos sin fader.
Att denne var uppretad mot honom kunde han väl ana, då
han visste, att hans kära kusiner, de tre prinsessorna, voro
afvogt stämda mot honom och icke hade lemnat någon möda
ospard att svärta honom, men ändå begaf han sig redan
samma dag han anländt till grefvens våning. På vägen dit
kom han in i ett rum, där prinsessorna vanligen uppehöllo
sig. De två yngre, som voro rätt täcka flickor, sydde på
ett tapisseriarbete; den äldsta, hon som så snäsigt hade
behandlat furstinnan Drubetskoi, läste högt. Hon afbröt sin
läsning, då Peter kom in, och stirrade på honom med en
häpen min, den andra gjorde likaså, men den tredje, en
munter och gladlynt flicka, med ett litet födelsemärke strax
ofvan läppen, som i hög grad klädde henne, lutade sig ned
öfver sitt arbete för att bekämpa sin lust att brista i skratt
vid tanken på det uppträde, som hon visste nu förestod.

»God dag, kusiner», sade Peter. »Känna ni icke
igen mig?»

»Jo, endast allt för väl!»

»Huru mår grefven? Kan jag få träffa honom?»
frågade Peter, tafatt som alltid, men utan spår till förlägenhet.

»Grefven är sjuk både till kropp och själ, och ni har
då gjort ert bästa för att öka hans själslidanden.»

»Kan jag få träffa honom?» upprepade Peter.

»Ja, om ni vill ta lifvet af honom — rent af ta lifvet
af honom, kan ni nog få det.

»Om det är så, går jag väl tillbaka in till mig.»

Följande dag anlände furst Vasili Kuragin; han lät
kalla Peter till sig och sade:

»Hör nu, om ni uppför er här på samma sätt som i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free