- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
131

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

, — B

Prinsessan Maria hade alls icke tänkt på sin koaffyr
och sin klädsel. Det öppna, vackra ansiktet hos den mari,
som kanske skulle bli hennes make, hade lagt beslag på
hela hennes uppmärksamhet. Han föreföll henne hederlig,
fast, manlig och ädel. Oaflåtligt döko i "hennes fantasi
tusende drömmar upp om framtiden och hennes familjelif,
ehuru hon sökte undertrycka dem. Hon bemödade sig att
vara vänlig möt gästen, men förmådde det icke.

»Den stackars flickan är ohyggligt ful», tänkte Anatol.

M:lle Bourienne visste, att hon var en vacker flicka,
och hon tänkte alls icke egna hela sitt lif åt den gamle
furstens tjänst som sällskapsdam. Hon hade redan länge
väntat på en rysk furste, som utan vidare skulle föredraga
henne framför fula, osmakligt utstyrda ryska prinsessor, han
skulle förälska sig i henne och enlevera henne och se,
ändtligen var en sådan, en rysk prins, där!

Lilla furstinnan Lisa åter hade likt en gammal
kavalleri-häst, som åter får höra trumpeten, genast totalt glömt sin
belägenhet och gjort sig färdig att falla in i kokétteriets
vanliga galopp, men hon gjorde det utan alla beräkningar, bara
af gammal vana och af nöjeslystnad.

Ehuru Anatol i fruntimmerssällskap låtsade, som om
kvinnornas koketteri för honom tråkade ut honom,
smickrades dock hans fåfänga, när han iakttog, hvilket intryck han
gjorde på de tre damerna. Dessutom började han förnimma
för den vackra mille Bourienne samma passioneradt vilda
känsla, som mången gång förut hade öfverfallit honom med
utomordentlig våldsamhet och drifvit honom till de råaste
utbrott.

Man bad prinsessan Maria att spela något. Anatol
satte sig framför henne bredvid mrlle Bourienne och såg
skrattande på prinsessan. Denna kände med en på samma
gång pinsam och ljuf oro, ätt hans blick var riktad på
henne. Men om också Anatols ögon vorq jpå henne,.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free