Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— i8g —
poleon, föreföllo honom nu så små och betydelselösa, så liten
han själf med denna småaktiga fåfänga och segerfröjd i
jämförelse med denna höga, rättvisa och goda himmel, som han
såg och förstod, att han icke kunde förmå sig att svara honom.
Utan att vänta på svar vände kejsaren sig bort och
sade till en af sina följeslagare:
»Laga att man sörjer för dessa herrar och för dem i
mitt tält, så atj; min lifmedikus Larrey må undersöka deras
sår. Farväl så länge, furst Repnin!»
Soldaterna hade. tagit af furst Andrei en Mariabild af
guld, som hans syster, prinsessan Maria, vid afresan hängt
om hans hals, men när de sågo, huru vänlig kejsaren var
mot honom, skyndade de att återgifva honom bilden.
»Ja, det vore godt», tänkte furst Andrei, »om allt vore
så lätt och enkelt, som det förefaller prinsessan Maria!
Huru godt vore det icke, om man visste, hvarest hjälp är
att finna i detta lif och hvad som väntar oss på andra sidan
grafven! Huru salig och lugn vore jag icke, om jag nu
kunde säga: ’förbarma dig öfver mig, min Gud!’»
Bårarne satte sig åter i rörelse och åter kände han för
hvarje steg förfärliga plågor, febern tilltog och han började
yra. Han fantiserade om fader, syster, hustru och den son
han hoppades få, om den sinnesrörelse, som hade gripit
honom natten före slaget, om den lille, oansenlige Napoleons
gestalt och framför allt om den höga himmelen öfver honom.
Han såg för sig det lugna, fredliga familjelifvet på Lysygora,
och han tyckte sig redan vara delaktig af detta lyckliga lif,
då åter den lille Napoleon dök upp för honom med sin
kalla, egoistiska blick, som tycktes glädja sig öfver andras
olycka, och åter inställde sig tvifvel och kval, som endast af
himmelen kunde stillas och lugnas Ända till morgonen
fortfor detta tillstånd af vanmakt och vilda fantasier, hvilket
enligt Larreys åsikt mycket snarare kunde föra till död än
till lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
