Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 212 — .’
helsande såväl högre som lägre på sitt vanliga godmodiga
sätt; därunder sökte han ibland med blicken sin smärte,
ungdomlige son och gaf honom en glad nick.
Unge Rostov stod vid ett fönster tillsammans med
Dolochov, som han nyligen hade lärt känna, en bekantskap,
hvarpå han satte stort värde. Då kom den gamle grefven
till dem och tryckte Dolochovs hand.
»Kom och helsa på mig! Du är ju bekant med min
son ... Ni ha ju kämpat med . .. hä, kämp . ., åh, se
Vasili Ignatitsch! Huru står det till med dig? Bra, hoppas
jag», vände han sig i detsamma till en äldre herre, men
hann icke. helsa honom välkommen, ty en allmän rörelse
uppstod bland de närvarande, i det -en betjänt hastigt kom
in och ropade: »De komma!»
Det ringde i’klockor här och hvar, de festkommitterade
skyndade mot ingången, de i. de olika rummen fördelade
gästerna trängde sig efter dem och blefvo "stående vid
dörrarna i stora salen.
I detsamma visade sig Bagration i dörren till
vestibu-len. Hatt och värja hade han enligt den i klubben rådande
seden lemnat hos portvakten, han var klädd i en ny, tätt
åtsittande uniform och bar en mängd ryska och utländska
ordnar jämte Sankt Georgskraschanen på venstra sidan af
bröstet. Hår och skägg hade han låtit kortklippa, hvilket
missklädde honom; detta jämte den för tillfället antagna
högtidliga minen, som så föga passade tillsammans med
hans bestämda, manliga drag, gjorde nästan ett löjligt intryk.
Bekleschev och Uvarov, som hade kommit på samma
gång, stannade vid dörren, för att Bagration såsom den
förnämste gästen skulle gå före dem, men generalen blef
förlägen för denna deras artighet. Så stodo de en stund och
krusade för hvarandra i dörren, men slutligen förmåddes
Bagration att .gå in före de andra. Förlägen och tafatt,
rådlös hvar han skulle göra af sina händer, gick han öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
