Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde delen - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3°8 —
gen eller är sjuk. Liksom jag icke kan uthärda en stark,
fysisk ansträngning, utan skulle duka under inom en vecka,
så skulle han icke kunna hålla ut med min frihet från
fysiska ansträngningar, utan skulle tyna af och dö. — Och
hvad sjukhusen och läkemedlen beträffar . .. tänk dig, att
en bonde får slag och dör, men att du förut läte slå
honom åder och han tillfrisknade. Följden däraf vore, att han
komme att släpa fram ännu några år som sjukling, en börda
för alla. Långt bättre och enklare är det att han får dö.
Det födes andra i stället, och det finnes alltid tillräckligt
med människor. Om det kanske gjorde dig ondt att förlora
en arbetare, såsom måhända fallet skulle vara med mig,
kunde jag förstå dig, men du vill böta honom bara af
filantropiska motiv, och det kan jag icke gilla. Och så att du
verkligen kan inbilla dig, att läkarekonsten kan göra någon
människa frisk! Nej, taga lifvet af folk — det är det enda
den förmår!» slöt furst Andrei, och djupa veck visade sig
i hans panna.
»O, detta är ju förfärligt!» sade Peter. »Jag förstår
icke, hur man kan lefva med sådana åsikter. Men äfven
jag har haft liknande stunder, medan jag var i Moskva och
äfven på resan därifrån. Jag befann mig därunder i ett
sådant tillstånd af misströstan, att jag icke önskade lefva
längre. Allt var mig vidrigt, och allra mest äcklade mig
min egen tillvaro. Jag åt och jag drack nästan ingenting,
jag hade knappast lust att tvätta mig. Och ni?»
»Hvarför inte tvätta sig? Det vore osnyggt», menade
furst Andrei. »Tvärt om måste man göra lifvet så
angenämt som möjligt för sig. Man måste så godt man kan
och utan att gå i vägen för någon lefva sitt lif till slut.»
»Men hvad behag har väl lifvet, om man umgås endast
med sådana tankar? Skall man utan att röra sig, utan
att göra något sitta overksam med händerna i kors?»
»O, lifvet själft lemnar mig ingen ro. Jag vore glad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
