- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
425

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette delen - 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 4^5 —

klappadt och klart, framåt marsch!» "(Detta var den gamle
herrns ofta upprepade favorituttryck.) »Ge dig nu durch af
genom den lilla skogen där, för där finns det någonting.
Jelagins ä’ ute också, och kan ta bort alltihopa för dig midt
för din näsa.»

»Jag ämnade mig just genom skogen. Ska’ vi låta våra
hundar gå tillsammans?» frågade Nikolai.

Gamle herrn nickade jakande, och hundarne fördes
tillsammans. Insvept i en schal, så att man knappast såg
mer än de glänsande ögonen, kom Natascha sprängande
fram med Petja, som man icke heller hade kunnat hålla
kvar hemma, samt Danilo och en stalldräng; den så kallade
farbror gaf de båda syskonen en bister blick, emedan han
höll jakten på vargar för en allvarsam sak och icke något
tidsfördrif för kvinnor och barn.

»God dag, farbror!» ropade Petja. * Natascha och jag
ska’ också vara med och jaga.»

»Tack ska’ ni ha!» brummade farbror. »Skjut inte.
ihjäl någon hund bara!»

»Farbror behöfver inte vara rädd för, att vi ska’ vara i
vägen, på något sätt», hördes Natalia säga; »vi ska’inte röra
oss ur fläcken.»

»Nå, det var då galant, kära barn! Fall bara inte af
hästen!» förmanade den gamle herrn, »och nu— framåt marsch!»

Skogen visade sig som en ö i det eljes skoglösa
landskapet. Man var nu på endast hundra stegs afstånd från
den, och Nikolai rådslog med farbror, från hvilken sida hundarne
skulle bryta in, anvisade åt Natalia den minst farliga platsen
och placerade sig därpå själf på andra sidan om en hålväg.

»Nu, min gosse, ska’ vi försöka knipa pappa själf!»
ropade farbror till Nikolai. »Låt honom bara inte slippa ut!»

»Ska’ försöka!» svarade Rostov. »Karai, hoiho!» skrek
han. Karai var en gammal> ful hund, som likväl ensam
vågade ett nappatag med till och med en gammal varg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free