- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
461

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde delen - 4 - 5 - 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 461 —

»Nej, det tror jag inte», svarade Peter dröjande, »men
det kan ju hända. Jag fäster inte något afseende vid det,
men utomordentligt behaglig och tilldragande är hon.»

Prinsessan Maria skakade på hufvudet med ett sorgset
uttryck och sade:

»O, huru jag längtar efter àtt lära känna och älska
henne! Säg henne det, om ni träffar henne förr än jag!»

5.

Då det icke hade lyckats Boris att finna en rik fästmö
i Petersburg, hade han kommit till Moskva i afsikt att se
sig om där, och hade här funnit två mycket rika partier:
Julia Karagin och Maria Bolkonski. Ehuru prinsessan Maria
icke var vacker, skulle han måhända hafva föredragit henne,
ty Julia Karagin hade på den senaste tiden visat en min,
som om hennes lif varit fullt af idel missräkningar. Följden
häraf var, att litet hvar började anse henne som en martyr
och behandla henne som en sådan, anslog en melankolisk
ton i hennes närhet för att i nästa stund i ett annat
sällskap skratta både åt henne och sig själf. Framför alla
andra utmärkte sig"1 Boris bland de unge män, som med
låtsad lifsleda omsvärmade den rika Julia. Han tecknade
en dag i hennes album två träd och skref under dem:
»Landtliga träd, edra grenar hölja mig i melankoliens
skuggande dunkel.» På ett annat blad tecknade han en
grafvård med inskriften:

Döden förlossar från oro och flärd,
Blott döden för sorgen är hägnande härd.»

Julia tyckte att dessa verser voro förtjusande och
belönade Boris för dem genom att deklamera ur en nyss
utkommen bok:

»Det ligger någonting himmelskt i melankoliens leende.
Det är en ljusstråle i mörkret, en färgskiftning mellan smärta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free