- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
589

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - 12

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 589 -

»Akta bara fru Maria Henrikovnas klädning!» ropade
man om hvarandra.

För att icke på något sätt såra den unga fruns
blygsamhet, sökte Rostov och unge Iljiii en vrå, hvarest de kunde
byta om sina våta kläder. Först ämnade de gå bakom en
jLfbalkning,,i rummet .fÖr„ att ltömsa kläder, men inne„i.4et
lilla kyffet .funnos tre officerare, som med ett ljus mellan sig
sutto och spelade kort på en tom lår, och dë ville
naturligtvis för ingenting i världen afstå från sin plats. Till sist
lånade fru Maria Henrikovna dem sin schal, som fick göra
tjänst -som förlåt, och gömda bakom denna gardin lyckades
slutligen Rostov och Iljin med hjälp af Lavruschka, som
under tiden hade anländt med deras packning, ätt få af sig
*sina genomvåta kläder och byta ut dem mot torra.

I den gamla, bristfälliga spisen gjordes nu upp en brasa,
och ett bräde anskaffades, som lades öfver några sadlar och
öfvertäcktes med hästtäcken. Därpå kom en^amovar fram,
likaså en tornister, som bländ annat innehöll en half flaska
rom, och fru Maria Henrikovna, omkring hvilken alla
samlade sig, anmodades at? vara värdinna; Här räckte henne en
sin fina näsduk, för attjion skulle js-unna torka af sina vackra
händer, där bredde annan unsin dolman under hennes
vackra fötter, så att höii "icke skulle bli våt om dem, en
tredje hängde siri kjippa för fönstret, för att skydda henne
för drag, ock’ en, fjärde satt till och med och jagade bort
flugorna från hennes mans ansikte, så att han icke skulle vakna.

»Nej, låt honom vara!» sade Maria Henrikovna med
ett blygt småleende; »han sofver nog godt ändå efter den
sömnlösa natten.»

»Men, min kära fru Maria Henrikovna, mot doktorn
måste man vara uppmärksam och artig; man kan behöfva
hans hjälp en gån g, och då visar han kanhända en stackare
mera skonsamhet, om det blir fråga om att -såga af en arm
eller ett ben;»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free