- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
628

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde delen - 21

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 628 —’

lifligt till. Vid ett bord under kejsarens bild sutto på stolar
med höga ryggstöd rikets anseddaste magnater, men de flesta
befunno sig på rörlig fot. Man såg här många olika dräkter;
några voro från kejsarinnan Katarinas, andra från Pauls
eller kejsar Alexanders dagar; en del var äfven klädd i den
allmänna adelsuniformen. Särskild uppmärksamhet väckte
de halfblinda, tandlösa, flintskalliga gubbarne; de sutto till
största delen tysta. Öfver allas ansikten låg en prägel af
spänd vantan på något ovanligt.

Peter var äfven där, högeligen besvärad af sin trånga
uniform. Denna ovanliga sammankomst icke blott af adeln
utan äfven af borgarenas: gillen — états généraux — hade
väckt till lif hos honom en mängd förbleknade, men djupt
i hans inre slumrande tankar om contrat social och den
franska revolutionen. Det kejserliga uppropets ord, att
kejsaren komme för att »rådslå» med sitt folk, stärkte hans
gamla åsikter om folkfriheten, och öfvertygad om, att den
reform, hvarpå han så länge hade väntat, nu ändtligen skulle
genomföras, lyssnade han begärligt till allt, som sades om-1
kring honom, men utan att dock höra någon enda uttrycka
de tankar, som sysselsatte honom.

Proklamationen upplästes, hvarpå man åter samlade sig
i grupper, som lifligt och entusiastiskt diskuterade den. ütom
de vid sådana tillfällen vanliga utropen och uttrycken hörde
Peter, att man talade om, hvarest adelsmarskalkarné borde
stå när kejsaren inträdde, om man skulle gifva en bal för
honom och om man borde indela sig efter kretsarne eller
guvernementen o. s. v., men så fort talet föll på kriget,
visade alla mera lust att höra än att tala.

En medelålders man med ett manligt utseende och
klädd i sjöofficersuniform stod omgifven af en skara åhörare,
hvaribland äfven Peter, söm lyssnade till hans ord. Gamle
grefve Rostov, som klädd i sin vojvodkaftan från Katarinas
dagar gick omkring och helsade med ett vänligt leende på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0632.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free