- Project Runeberg -  Krig och fred : historisk roman från de napoleonska världskrigen /
663

(1896) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Petrus Hedberg With: Axel Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

– 663 -

Sedan kejsaren återkommit från hären, hade på den
senaste tiden en viss rörelse försiggått i dessa mot hvarandra
stående salongskretsar. Vissa demonstrationer hade förefallit
af den ena kretsen mot den andra, men hvardera kretsen
behöll dock alltjämt samma grundton. Hos fröken Scherer
mottogos inga andra fransmän än utpräglade legitimister,
och de patriotiska känslorna uttalade sig hos henne och
hennes umgängesvänner däri, att man icke besökte franska
teatern, hvars underhåll, enligt hvad man sade till hvarandra,
kostade lika mycket som en hel armékår. Man följde här
ifrigt krigshändelserna, och de fördelaktigaste rykten utspriddes
om den ryska hären. I Helena Besuchovs, den Rumjänzev
— franska kretsen, uttalade man sina tvifvel angående ryktena
om fiendens grymhet och diskuterade alla Napoleons försök
att åstadkomma fred. I denna krets tadlades de, som rådde
att hofvet och det under enkekejsarinnans beskydd stående
kvinnliga institutet borde flyttas till Kasan, och i allmänhet
framställde man i Helenas salong hela kriget som en tom
demonstration, som mycket snart skulle ändas med ett
fredslut, och man upprepade som något mycket sannt och
riktigt hvad Bilibin en gång sagt — Bilibin var daglig gäst
hos Helena, sedan han kom tillbaka till Petersburg
nämligen att det icke vore krutet, utan de som uppfunnit
krutet, som skulle afgöra saken.

I denna krets gjorde man sig också mycket kvickt,
men på samma gång mycket försiktigt lustig öfver den
hänförelse Moskva hade visat, hvaremot man hos fröken
Scherer hyste en outsäglig beundran för denna hänförelse
och talade därom, som Plutarkos om sina hjältar.

Gamle furst Vasili Kuragin, som ännu innehade sina
förra höga ämbeten, var på visst sätt en föreningslänk mellan
dessa båda kretsar. Han for till »min kära väninna Anna
Scherer» och han for till »min dotters diplomatiska salong»,
men vid de omvexlande besöken i det ena och det andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 3 00:57:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigoch/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free