Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde delen - 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sp 739 —
tråna bort under skilsmessan från mig. Men allt detta är
mycket mera enkelt och prosaiskt. — Och så min fader!
Huru har han icke ’Bygt på Lysygora, huru har han icke
trott, att detta var hans hem, hans bönder, hans jord, hans
luft till och med . . . och så kommer en Napoleon och sopar
bort honom och allt. .. och så säger prinsessan Maria, att
detta är en af himlen skickad pröfning! Hvartill pröfningen,
då han icke mera finnes till? För hvem är pröfningen då
ämnad ? . . Och fäderneslandet och den hotande förlusten af
Moskva! I morgon dödar man kanske också mig. . . om
det inte blir en fransman, kan det vara en af de våra,
liksom det var nära att hända mig i går, då en soldat råkade
af en händelse skjuta af sitt gevär, så att skottet gick tätt
förbi mitt öra; sedan komma fransmännen och taga mig vid
benen och hufvudet och kasta ned mig i en grop till andra
lik, så att jag icke må förpesta luften för dem.»
Han såg ut på björkarna, hvilkas gröngula blad glänste
i solen, och han tänkte på, huru det skulle vara, när han
icke mera fans till. »Äfven bladen dö! Ack, att äfven
jag finge dö i morgon ... att det blefve slut med ens!»
Han föreställde sig sitt förfelade lif; det gick en rysning
genom honom, hän reste sig och gick ut. Han hörde några
tala bakom stallet.
»Hvem där?» ropade han högt.
Den rödnäsiga Timochin, som nu af brist på
officerare, kommenderade en bataljon, närmade sig skyggt till
ladan, åtföljd af en adjutant och regementets intendent.
Furst Andrei blef stående och mottog officerarnes rapporter,
utdelade några order till dem och skulle just aflägsna sig,
då han på nytt hörde någon tala bakom stallet; rösten
föreföll honom bekant.
»Hvad tusan nu då!» utbrast någon, som tycktes hafva
stött sig mot något. Furst Andrei vände sig om och kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
