Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje vigilian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
att med hatt och käpp gå ut genom dörren, grep
registrator Heerbrand studenten Anselmus raskt
vid handen, och i det han ställde sig i vägen
för arkivarien, sade han: — Nådigaste herr
geheimearkivarie, här är studenten Anselmus,
som är ovanligt skicklig i skönskrift och
teckning och som är villig att kopiera era sällsynta
manuskript.
— Det vore mig synnerligen lcärt, genmälde
arkivarien Lindhorst hastigt, satte den
trekantiga soldathatten på huvudet, och i det han
sköt registrator Heerbrand och studenten
Anselmus till sidan, ilade han med stort buller utför
trappan, så att de bägge stodo helt förbluffade
och stirrade på dörren, som Jian slagit igen
mitt-för näsan på dem, så att gångjärnen klirrade.
— Det är verkligen en högst underlig gammal
man, sade registrator Heerbrand. — En underlig
gammal man, stammade studenten Anselmus, och
han kände som en isande ström runnit genoim
hans ådror, och han blev nästan stel som en
bildstod. Men alla gästerna i kaféet skrattade och
sade: — I dag var arkivarien åter i sitt
besynnerliga lynne; i morgon är han säkert stilla och
foglig, och säger inte ett ord utan ser på
rökvirvlarna från sin pipa eller läser tidningarna.
Det är ingenting att fästa sig vid. Det är
verkligen sant, tänkte studenten Anselmus, vem fäster
sig vid så litet! Har inte arkivarien sagt, att det
skulle vara honom synnerligen kärt, om jag ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
