Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid kanongjuteriet. 1500-talets början.
Träsnitt af H. Burckmaier. Ur Weisskunig.
På marken ligga hakebössor och stenkulor. En mörsare står i förgrunden. Tvenne
kanongjutare förklara vapnet för Maximilian. Den ene arbetar på en större kanon, som han
ger en sista filning. Man använde på den tiden ej blott handtverksskicklighet utan verklig
konst vid kanongjutningen. Arbetaren längst till vänster har en slät, sid, sönderskuren dräkt.
Han är klädd på landsknektmaner. Dessa soldater brukade vid början af 1500-talet använda
strumpor af läder eller kläde, fastbundna vid knäet. Skorna hade redan före 1500-talets början
öfvergått från snabelskor till breda »komuleskor» eller »björnfötter».
Kejsar Maximilian berättar själf, att han redan som barn varit så förtjust i skjutvapen, att
hans far måste förbjuda honom att röra vid dylika. Han liknar häri de flesta pojkar efter
krutets uppfinning, och hvad hans krig beträffar, är hans yttrande otn dem alldeles
öfverensstämmande med alla tiders kejsares och konungars. De voro, säger han, samt och synnerligen
rättvisa, och han själf påstod sig vara den rättvisaste och barmhärtigaste bland furstar.
»Fråga de lärde», tillägger han segervisst.
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
