Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fransk dam i sitt badrum. Omkring 1680.
Gravyr af Bazin efter målning af J. B. de St. Jean.
Bland de ytterst sällsynta genreframställningarna från Ludvig XIV:s hofaristokrati intager
denna bild en framstående plats. I dessa smårum, réduits, som genom skärmar och
afbalk-ningar fingo ett hemtrefligare utseende än de stora praktsalarna, drog man sig tillbaka för att
känna sig hemmastadd. Det gamla Versaillesslottet hade en mängd af dylika krypin. Här
afbildas ett rum, där orneringen i hvitt och guld tyder på en sträng, förfinad smak. På
marmor-golfvet står ett jättestort rökelsekärl och ett metallbäcken, lämpadt för fotbad. Under det
senare 1500-talet och under 1600-talet hade man i allmänhet slutat upp med att bada. Det
räknades egendomligt nog som »fritänkeri», i synnerhet för damer. En 1644 utgifven bok
råder visserligen att bada »någon gång», tvätta händerna en gång om dagen och ansiktet
nästan lika ofta, men man var rädd för vatten. På en schäslong sitter en modedam, en s. k.
précieuse. Dessa indelades i les illustres, les grandes och les ridicules. Det var ej blott med
de senare man skämtade. Den kvicka skönheten Ninon de 1’Euclos 1616—1706, som hann
med att vara älskvärd mot Richelieu och vänlig mot Voltaire, kallade précieuserna på grund
af deras pryderi och subtila resonerande om kärleken för les jansénistes de 1’amour. Den
unga damen, som sitter på sin »sommarsäng», tyckes dock ej bli alltför vettskrämd af den
elegante kavaljeren, som skyler sitt ansikte, för att tala med den tidens språk, bländad af sä
mycken skönhet.
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
