Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Madame Änne Louise Germaine Stael von Holstein. Omkring 1805.
Målning af F. Gérard.
I hälften klassisk, hälften orientalisk dräkt, med turban på hufvudet och en kamé i
gördeln, visar sig den spirituella fransyskan på baron Gérards porträtt.
Den ryktbara författarinnan var dotter till den protestantiske i Schweiz födde
finansministern Necker. Född i Paris 1766, var hon mycket tidigt utvecklad. Hon giftes 1786
med den svenske ambassadören i Paris Stael von Holstein. Ifrig anhängare af Rousseau
och till en början äfven af revolutionen, utgaf hon 1802 »Delphine», en roman om kvinnans
kamp mot det konventionella. Mest kända af hennes böcker äro romanen »Corinne», en
hänförd skildring af Italien (1807) och »De 1’Allemagne» (1810), en reseskildring, där hon på ett
förstående, ofta genialt sätt belyser det tyska lynnet, sådant som det afspeglar sig i lif och
litteratur. Tysklands stora författare sökte hennes sällskap, om också Schiller skämsamt säger
till Goethe, att »man måste helt förvandla sig till ett hororgan för att kunna följa henne».
Napoleon blef så förargad öfver hennes dityramb öfver Tyskland, att boken konfiskerades
och hon själf förvisades till Coppet vid Genèvesjön. Härifrån gjorde hon en resa öfver
Ryssland till Sverige. I Stockholm var hon till den grad ifrig att tala politik med Karl Johan,
att denne enligt hvad B. von Schinkel berättar nervöst yttrat: »Men, min Gud, om fru Stael
dagligen kommer och plågar mig med statsangelägenheterna, skulle det vara lika så bra,
att hon inträdde i statsrådet.» — Hennes ovanliga påflugenhet hindrar henne emellertid ej
att vara en af de snillrikaste författarinnor som lefvat, särskildt som folkpsykolog och
litteraturgranskare. Hennes bedragne, hänsynslöst behandlade man afled 1802, och själf slutade hon
sitt skiftesrika, erotiska lif gift med en schweizisk officer Rocca. Den begåfvade, näriga damen
afled 1817.
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
