- Project Runeberg -  Kustbilder /
25

(1902) [MARC] Author: Jonatan Reuter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De två gamla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De två gamla. 25
|B
Ankaret fälldes och seglen firades ned. Molnen stodo
hotande däruppe och åskan knallade på flere håll. Uppe
på strandängen såg jag genom kajutfönstret folket i färd
med att bära in höet i hemladan, ty det regnade redan smått.
Då lyste plötsligt en
ljungeld, ögonblickligen åtföljd
af en stark och kort skräll. Den kom så oväntadt och utan

*


närmare förebud, att den verkade förfärande. Strax efteråt
kastade jag blicken åt torpet och såg då en liten rökpelare
stiga upp från ladans tak och en
kvinnsperson stå på ber-
get och vifta med armarna åt alla håll. Blixten hade slagit
eld i ladan, det gällde att få den släckt, förrän flammorna
i den friska blåsten kunde komma åt boningshusen och andra
kringliggande byggnader. Jag tog båtämbaret och rodde
i land.
n
Folk kom springande långs stigarna från torpen längre
borta på ön, men redan när jag steg ur jullen slog elden
upp genom taket. Då jag hann upp till ladan med mitt
vattenfyllda ämbar möttes jag af torparhustrun med hög
jämmer och gråt.
Med möda hade hon fått mannen och ende sonen,
femtonåringen, dragna ut ur ladan, där de blifvit slagna af
blixten. Nu lågo de utsträckta på berget, den ena med en
blå rand långs tinningen och nedåt halsen, den andra med
kläderna brända. Med de tillstädeskomnas hjälp buros de
in i stugan, där tre fyra förskräckta barn gräto, medan det
yngsta, som var ett halft dygn gammalt, skrek så högt
det kunde.
Men det var
ej tid med dem nu. Elden måste släckas.
Med en brandkrok och ett par båtshakar drogs timrån ned,
och de brinnande stockarna släcktes efterhand. Faran för
torpet och fähuset var öfverstånden.
Medan folket ännu höll på med släckningsarbetet be-
gaf jag mig långs en stig bortåt de gamlas stuga, som låg
i lovart från brandstället. Jag ville varligt underrätta de
gamla om händelsen —
om de ännu lefde och om de icke
ännu fått veta något.

Jk
JiL—

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 19:05:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kustbilder/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free