- Project Runeberg -  Kustbilder /
41

(1902) [MARC] Author: Jonatan Reuter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammelmor berättar om kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gcmimelmor berättar om
kriget. 41

Jag ropade sen
på Fia, och så gjordes det som
jag hade sagt. Och de togo mjölken, men
byttan blef kvar
den, och där hade generalen lagt en
guldpenning.

Sen efteråt hörde jag att han betett sig på samma
sätt både i Romans och Hägerts. Och så hade de skrattat
riktigt högt när de foro i båten. Och nog var det också
behändligt, att han hvart han kom fick se en kvinna i barn-
säng och barnet bredvid.

Ja, nog var det en rolig pasjas, det där. Sen for
hela korvetten bort, och aldrig syntes det någon fiende mer
på vårt land. Men den händelsen glömmer jag aldrig, om
jag än blir 175 år —
jag mins den än så bra som de sku
ha händt med det samma. Och det säger jag, att inte ha’
jag i hela mitt lif sett så godt folk som den genralen, och
det säger Gustaf också, han som
seglar med engelsmän och
fransoser, att nog är det duktiga karlar. Ja, nog va’ den
fienden mera som vän med oss än som fiende.

Nå, sen blef kriget slut, och våra kom hem och
gubbarna med. Och vi hade ofta så innerligt roligt, när vi
pratade tillsammans om alt det där. Nu fins det inte flere
kvar af dem än jag allena, och barnen förstås, de som gene-
ralen klappade på kinderna.

Men nu kokar kaffet.
Gammelmor for upp till kakelugnen med en fart, som
hade hon varit en ung flicka. Ögonen strålade och hon före-
föll hjärtligt förnöjd.

Och vet herrn, den guldpenningen har jag kvar ännu.
Den ligger i byrålådan, och den ska’ Gustaf få, när jag dör.
Jag har hållit den som ett minne.
Vi satte oss att dricka kaffe.

Det säger jag bara, att nog äro ofta människorna
bättre än de tyckas vara —
men se, de får lof att se till i
hvilken ställning de blifvit satta på jorden.
KIS’",
il
irl
»i
i
3
-

;h|- \m\
II
1
1

v
II
IU
n—
iii1 h
ii

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 19:05:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kustbilder/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free