- Project Runeberg -  Den kyrkliga seden, med särskild hänsyn till Västerås stift /
106

(1949) [MARC] Author: Ernst Enochsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arvet - III. Förutsättningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ofta vederfares, när de skola göra sitt ämbete och se efter , huru det
leves i grannskapet". De begärde få slippa "den beställningen". Då
de voro allvarsamma uppsyningsmän, ville kyrkorådet ingalunda
släppa dem ifrån den sysslan, men de skulle få magistratens beskydd.

I några sammanhang ha vi redan mött. en mera vag kategori av,
socknens förtroendemän: de äldste. Vad därmed åyftas, torde icke
vara fullt klarlagt. Ibland synes benämningen vara en
sammanfattande beteckning på kyrkovärdar och sexmän. Sigurd Erixon har
även gjort gällande, att de äldste blott skulle vara ett äldre namn
på kyrkorådet. Men oftare torde beteckningen avse församlingens
äldre och beslutande ledamöter över huvud, den krets, ur vilken
kyrkorådet rekryterades. Sålunda talas i ett kyrkorådsprotokoll
från Ljusnarsberg 1704 om "kyrkorådet och de andra äldsta av
församlingen". Även uttrycket "kyrkoherden och de andra socknens
äldsta" förekommer (23/s 1708). År 1783 gjorde pastor i Grangärde
ett försök att av de äldste göra en formlig institution, ett slags
kyrkofullmäktige i församlingen. Två eller tre fullmäktige eller
huvudmän borde utses för varje skriftlag, "vilka under namn av
församlingens äldste efter förut skedd rådplägning med sina
hemmavarande medbröder över de mål, som i socknestuvan komma att
föredragas, ägde därstädes att tala ej allenast å egna utan ock å hela
skriftlagets vägnar". Förslaget bifölls enhälligt.144

I det stora kyrkotuktskapitlet, Matteus 18, talas icke blott om
varning i enrum och i närvaro av två eller tre. Det säges även:
"Lyssnar han icke till dem, så säg det till församlingen." (Matt.
18: 17). I bokstavlig överensstämmelse härmed drogos även många
kyrkotuktsmål inför sockenstämman. Att detta i Västerås stift icke
skedde i samma utsträckning som på många andra håll, skall
påpekas i det följande.

Vad formerna för kyrkotukten angår kan man, för att använda
Tor Andræs terminologi, skilja mellan den legala och den lokala,
symboliserade av pliktpall och kyrkstock.145

Den legala kyrkotukten handhades av pastor i kraft av hans
ämbete, med kontraktsprost och biskop som högre instanser. Den
bestod framförallt i uppenbar skrift, varmed menades offentlig
botgöring med syndabekännelse och avlösning. Medan den uppenbara
skriften i många evangeliska kyrkor försvann vid reformationen,
fortlevde den i den svenska kyrkan. Den, som gjort sig skyldig till
vissa svårare synder, måste göra offentlig bot och påtaga sig ett visst

’106

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:13:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrksed/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free