Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 4) Industrialiseringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekom vid de många hyttorna. Men först under senare hälften
av 1800-talet uppstodo industrianläggningar i modern mening.
Särskilt var 1870-talet i detta avseende epokgörande. Då tillkom bland
annat Domnarvets stora järnverk. Genom ångans och den elektriska
kraftens tillgodogörande revolutionerades tillverkningen. Den
egentliga storindustrien kom först under 1890-talet. Utvecklingen
har sedan fortskridit i allt hastigare tempo. Den belyses av följande
siffror, som angiva industribefolkningens andel av totala
folkmängden i de i stiftet ingående länen uttryckt i procent:
1840 1900 1940
Kopparbergs län ........... 5,3 30,7 43,2
Västmanlands län .......... 9,5 31,3 48,i
Örebro län ................ 7,6 31,6 48,o
Hela riket ................ 8,s 28,9 37,9
Siffrorna visa den oerhörda utvecklingen. Vid en jämförelse
mellan samtliga län i Sverige bekräftas även biskop Einar Billings ord
vid 1925 års prästmöte om Västerås stift som "industristiftet
framför andra" och Bergslagen "som det mest typiska och väl alltjämt
också det största sammanhängande industriområdet i vårt land".
Industribefolkningens procenttal för Västmanlands och Örebro län
voro 1940 de högsta i landet, Kopparbergs län överträffades endast
av Göteborgs o. Bohus län. Särskilt har järnhanteringen av
gammalt haft en huvudort inom stiftet. Vi behöva blott nämna
namnen Västerås, Domnarvet, Avesta, Fagersta, Surahammar,
Hallstahammar, Kolsva, Riddarhyttan, Hällefors, Långshyttan, Horndal,
Smedjebacken, Ramnäs för att antyda, vilken framträdande roll
stiftet spelar inom järnindustrien. Asea i Västerås har som bekant
blivit det stora ledande företaget inom den elektriska industrien.
Vidare kan erinras om Kvarnsvedens och Grycksbo pappersbruk
och Grängesbergs gruvsamhälle. I Västmanland ligga gruvorna i
väster och norr och bruken längs åarna.
Om utvecklingens hastighet särskilt inom bergsbruket vittnar
det förhållandet, att Stripa gruva ännu på 1820-talet vanligen
endast bearbetades under sommaren "på det gamla vanliga sättet, att
gruvans delägare skickade dit sina drängar och pigor, som bröto
nätt och jämnt så mycket malm, som åtgick till brukningen under
vintern. Malmen, som medelst körvind hissades upp ur gruvan,
’141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
