Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 2. Förändringar i samhällsstrukturen - 4) Industrialiseringen - 5) Hemmets förändrade karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ställe sattes den nya solidaritetsmoralen, vars första bud var
sammanhållning mellan arbetarna. Till icke ringa del verkade
industrialismen indirekt genom de sociala rörelser, som växte fram i dess
spår.
Att hela denna utveckling måste få ödesdigra konsekvenser för
kyrkolivet ligger i öppen dag. I månget brukssamhälle blev det
psykiska trycket utifrån så starkt, att det för många nästan
omöj-liggjorde kyrko- och nattvardsgång. Och även där så icke var
fallet, kändes det icke lika naturligt att gå i kyrkan, som det var på
landet. Hade det förut varit sed att besöka gudstjänsten, blev det nu
sed att vara borta. Industrialismen, som haft en så oerhörd betydelse
för vårt folks yttre välstånd, har på detta område skapat problem,
som vi ännu länge måste kämpa med. Sekulariseringen har i stor
utsträckning följt den tekniska kulturen. Det är ingen tillfällighet,
att industriorterna ofta varit kritiska punkter i det kyrkliga arbetet.
I ett industristift som Västerås stift kan industrialiseringens
betydelse som faktor i den kyrkliga krisen helt enkelt icke överskattas.
Hemmets förändrade karaktär
I nära samband med industrialiseringen står den förändring, som
hemlivet undergick. Denna märkliga process kunna vi tyvärr icke
här upptaga till närmare behandling. Naturahushållningens
ersättande av penninghushållningen och hemmets upphörande som
produktionsenhet hade även andliga verkningar. Få ting förena så som
arbete. Gemenskap i vardagsarbetet hade skapat gemenskap i
andaktsliv och söndagsfirande. Nu sögs i allt större utsträckning även
kvinnorna in i förvärvsarbete inom industrien. Hemmets
medlemmar drogos åt skilda håll. Lugnet och tryggheten försvann, och
jäktet och oron trädde i stället. Hemmet blev icke längre som förr
den naturliga samlingspunkten i både helg och socken. Hemslöjden
gick hastigt tillbaka efter mitten av 1800-talet. Detta innebar en
förlust i många avseenden. Den moraliska betydelsen av
hemarbetet underströks av landshövdingen i Älvborgs län i
femårsberättelsen för åren 1866—70. "Husfliten skiljer icke såsom
fabriksindustrien föräldrarna ifrån barnen; den skapar av hemmet en härd
för trevnaden och välståndet. Den vänjer ungdomen att på sina
fristunder lägga hand vid arbete och däri finna ett nöje, som
överträffar varje annat. Den befordrar sedligheten."16
’144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
