Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 1) Den inomvärldsliga livssynens genombrott (Krisen som ett led i sekulariseringen) - a) Sekulariseringens allmänna karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karlarna blottade sina huvuden, kvinnorna knäppte ihop sina
händer, och alla gjorde en kort bön. Men herremannens mössa satt
kvar på huvudet, och käppen släppte han icke ur sin hand. Han
vände blott ansiktet ifrån de bedjande.29
Den rest av "tråden ovanifrån", som återstod, slets av genom den
vid 1800-talets mitt allt starkare framträngande ateismen. Nu
betraktades Gud som en dröm, en skapelse av det mänskliga
önsketänkandet. Han blev en projiciering in i det oändliga av människans
önskningar och förhoppningar. Feuerbach blev härvid av stor
betydelse. I den form, hans tankar fått hos Karl Marx, trängde de djupt
ned bland massorna. Hade "fritänkeriet" förut övervägande
framträtt i de högre stånden, drogos nu de djupa leden in i
avkrist-ningen. Man kan tala om ett antireligiöst genombrott av väldiga
mått i den europeiska folkvärlden. Religionen betraktades som
"opium för folket".
I Sverige blev 1880-talet sekulariseringstiden framför andra. Då
fick sekulariseringen, som nu gick fram i radikalismens tecken, den
ideologi, som gav den ny slagkraft. I biskop Gottfrid Billings
äm-betsberättelse till 1886 års prästmöte talas om "den förnekande
otro, som på åtskilliga vägar försöker att tränga ned i
församlingarnas djupa leder". "Man behöver ej vara skarpsynt för att se
den tid nalkas, då det skall även för våra lantförsamlingar på allvar
bli fråga om att välja mellan teoretisk förnekelse eller kristen
tro."30 Betydelsefullt var, att de radikala strömningarna kunde taga
de tekniska uppfinningarna i sin tjänst. De nya tankarna spredos,
för att använda biskop Strömbergs ord i inledningstalet vid
prästmötet i Strängnäs 1885, med "ångans fart" till alla orter,
inskärptes "med pressens högtryck", viskades i telefonerna, ilade "genom
alla jordens nervtrådar".31 Fritänkarföreningar omtalas från bl. a.
Hörken och Gustafs. De voro 1910 upplösta, "utan att
medlemmarna hava ändrat mening".
Sedan har processen fortsatt med större eller mindre hastighet.
Farligare än den aktiva, uppagiterade är den "spontana"
sekularisering, som i all tysthet griper omkring sig, som en "bläckflod i
sug-papper". Nu torde Sverige höra till de mest sekulariserade länderna
i världen.
Om sekulariseringen i stort gälla biskop Strömbergs ord om
rationalismen i hans herdabrev till Strängnäs stift 1881: "Där
denna Attila sätter sin fot, där växa icke mer några det högre
’154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
