Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - II. Krisens förlopp - 8) Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bart har drabbat den aktiva kyrkligheten, medan den passiva i stor
utsträckning har bevarats.
Olikheten i ordningsföljden mellan kontrakten beträffande de båda
slagen av kyrklighet år 1943 framgår av följande tabell:
Aktiv kyrklighet
1. Leksands.
2. Arboga.
3. Rättviks.
4. Sala.
Passiv kyrklighet
1. Leksands.
2. Västerdals.
3. Sala.
4. Domprosteriet.
5. Munktorps.
6. Arboga.
7. Falu.
8. Mora.
9. Rättviks.
10. Köpings.
11. Hedemora.
12. Västerfärnebo.
13. Norrbärke.
14. Stora Tuna
15. Fellingsbro.
16. Nora.
Tabellen visar bl. a., att många kontrakt med relativt svag aktiv
kyrklighet ha stark passiv. Biskop Cullberg påpekar också i ämbetsberättelsen,
att i en församling i Västmanland, där alla vuxna voro döpta, fanns ingen
enda kommunikant. Underligare förefaller det, att även en ganska stark
aktiv kyrklighet kan vara förenad med svag passiv. Det kan förklaras
därav, att det i en församling finnes en liten grupp människor, som
synnerligen ofta gå till kyrka och nattvard. Aktiviteten inskränkes till
församlingskärnan. Blott Leksands kontrakt intog samma plats, och därtill
tätplatsen, i både den aktiva och passiva kyrkligheten. Härvid må dock
ihågkommas den stora betydelse, som turisterna ha för gudstjänstlivet
särskilt i Leksands församling. Ytterligare slutsatser skulle föra för långt.
Dock må framhållas, att icke heller sambandet mellan nattvards- och
kyrkogång är så starkt, som man kunde vänta. En relativt stor kyrksamhet
åtföljes icke alltid av motsvarande deltagande i nattvardsfirande. Å andra
sidan utesluter icke en låg gudstjänst frekvens i allmänhet en ganska stark
anslutning till nattvarden.
Frågar man nu, varpå de kyrkliga sedvänjornas olika motståndskraft
beror, så ligger svaret delvis i det redan sagda. Det är förklarligt, att de
sedvänjor, som enligt allmän uppfattning starkast vädjat till den
personliga aktiviteten, hårdast drabbats av krisen. För övrigt är det tydligt,
att de seder, som nära höra samman med familjelivet och livets naturliga
förlopp, haft en särskild seghet. Dop, konfirmation, vigsel, jordfästning
beteckna viktiga stadier på livsvägen, stadier som i alla tider ansetts kräva
266’
5. Domprosteriet.
6. Västerfärnebo.
7. Mora.
8. Västerdals.
9. Fellingsbro.
10. Hedemora.
11. Stora Tuna.
12. Falu.
13. Munktorps.
14. Nora.
15. Köpings.
16. Norrbärke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
