Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 1. Om Prosteriets belägenhet, folkmängd - § 2. Om jordmånen och åkerbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och annan småfisk. Insjöar finnas här ej
frucktbare vidare än någre små til Frälse Ladugården
Pärstorp af mängd med gäddor, Braxen etc.
Brukas under Sätesgården Skottorp som dammar.
Herr Cancellie Rådet Professor Sven
Lagerbring säger i sitt större Sammandrag af Svea
Rikes Historia, p. 18. at på 60 quadrat mil
innehafver Halland 65865 människjor. Här i
Laholms Contract var 1780 på 838 109/120 dels
hemman oförmedlade 7597 mankön och 8162
qvinkön, tillsammans 15759 och 1795—15805 människor.
Hemmanen äro sällan delta i små delar, utan
merendels halfva, tredjedels, fällan åttondelar
och ännu sällsyntare 1/16 om icke i Knäreds
Sockn.
§ 2.
Om jordmånen och åkerbruket.
Detta ses af föregående Chartae Beskrifning.
Sand och örjord är nästan öfver alt rådande, hvar
af kommer at åker och äng i torra somrar hafva
et bedröfveligt utseende, då säd och gräs torkat
bort i en hast, som beklagligen Skedde 1757, och
til en stor del 1759. 1791. och 1792. men allra
mäst 1783. då missväxten blef så stor, at dess like
icke varit sedan 1725, 1726 och 1727. hvilka år
ännu bära namn af agare-tiden, då folket åto
Ekållon, som här kallas agare, i stället för bröd,
och hade 1794 års missväxt varit nästan så stor,
om icke vinterrågen på sina ställen blefvit
någorlunda Skonad.
Annars har Halland äfven i förra tider varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
