Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - § 8. Om Sjukdomar och botemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fans där uti en mängd benranglar och
hufvudskallar, och blefvo dessutan månge sittande vid
sidorna.
Kopporna göra här intet mycken skada; men
månge dö af massel, et utslag, som menas vara
frisel, mässling och kylasjyga som det här kallas.
Skäfver el. Rachitis gör ock, at en del barn gå
bort i förtid, och skorf är mycket allmän.
Den Veneriska, sjukan har infunnit sig hos
allmogen, och var i länet alt för mycket allmän
redan 1773, då Herr Doctor Montin skref mig til
at på 2:ne år åtgått in emot 500 d. S:nt til
medicamenter för många af allmogen, som haft
veneriska sjukan. Jag anhölt därföre 1775, sedan en
piga i Tjärby hemkommit smittad af denna
sjukdom och smittade andra, at Högvördiga
DomCapitlet i Götheborg om föreskrift hos Herrar
Landzhöfdingarna, at pigor och drängar, innan
de kommo hem måtte blifva visiterade och
försedde med bevis, innan de kommo åter in i
församlingarna.
Chroniska sjukdomar äro allmänna; som väl
härrörer af Climatet til en del. Höst vinter och
vår besväras man här med en krutlucktande
dimba, och Hallands ås gömmer bort Solen för oss
under de korta dagarna i Dec. Januarii m. m.
Smittosamma sjukdomar komma åfta igenom
kringstrykande tiggare.
Sällsynta Sjukdomar äro Elephantiasis och
dragsjukan, den senare uphölt sig et år i
Knäreds Sockn vid Småländska gränsen. En
hönsablind man var i Wåxtorps Sockn, som icke längre
hade gagn af dagens ljus, än til dess hönsen flögo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
