Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det medicinska bruket av alkhol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MEDICINSKA BRUKET AV ALKOHOL 53
Men tydligen hava vi snart att vänta en alkoholfri
sjukdomsbehandling både på sjukhus och i läkarnes enskilda
praktik. Dr P. J. Möbius (tysk nervläkare) säger:
»Praktiskt taget hämmar och skadar alkoholen alltid vår
organisms verksamhet. Att alkoholen icke är något brukbart
läkemedel, bortsett från enstaka fall, kan icke heller nu
bestridas. Den gamla vidskepelsen, att alkoholhaltiga
drycker vore ett styrkemedel i alla möjliga
sjukdomstill-stånd, är definitivt uppgiven. Det är sant, att en del
läkare ännu tro, att vid många akuta sjukdomar, då
hjärt-svaghet inträder, alkoholen skulle stimulera hjärtat och
hjälpa det över den dåliga tiden. Om det så förhåller
sig, eller om därvidlag endast föreligger en villfarelse
(såsom jag tror), det är en fråga, som endast angår läkaren
och som är fullständigt likgiltig för den sociala
alkoholfrågan.-»
Professor Holsti i Helsingfors förklarade 1897, att han
»anser alkoholen vid behandling av akuta sjukdomar i regel
kunna utan olägenhet undvaras», 1899 refererade Colla
frågan vid den tyska absolutistiska läkarföreningens 4:de
årsmöte och gjorde det med sällsynt mångsidighet och
grundligliet. Han förenade sig med Kantorowilz, däri, att
alkoholen icke bör användas i feber, icke är ett passande
sparmedel och absolut icke ett näringsämne; på hjärtat och
andningen kan alkoholen hava en kortvarande verkan,
vilken emellertid efter 10—15 minuter efterföljes av en
förslappning, och är alkoholen alltid att betrakta som ett
tveeggat svärd — Det är värt att lägga märke till ett
Holsti samt Kantorowitz och Colla oberoende av varandra
kommit till samma resultat. — Prof. Max Gruber i Wien
har 1901 framhållit, att, med hänsyn till Laitinens och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
